tisdag, juni 13, 2006

förlorad manlighet

Varmt varmt varmt.

Jag har svårt för grym värme. Jag blir matt. Skyller det på mina blonda gener.

Just nu genomgår jag en metamorfos. Från blek via rosa till röd till solbränd. Nu är jag nästan nära steget solbränd men det har kostat.

Priset som jag fått betala är via sömn och förlorad manlighet.

1. Jag kan inte sova när det är varmt. Det problemet löstes utmärkt med en våt handduk placerad över ögonen. Riktigt bra. Nu kan jag sova i fortsättningen.

2. Om man vill öppna fönstret ordentligt måste man fippla med en liten spärr. A's spärr rör sig inte och fönstret knakar och låter konstigt ju mer man trycker på det. Till slut får A gå och fråga Agda. Agda är granntanten, den snälla. Hon är 77 år. Hon vet exakt hur man gör. Med lite slokande svans går A därifrån samtidigt som Agda skrattande säger;

"... det här trodde man ju nästan du som karl skulle hjälpa mig med..."

Hånar hon mig?
Eller är det så att någon därute ser mig som en karl?

Hur som blev det lite svalare. När jag dessutom i morse upptäckte att jag glömt stänga ytterdörren så var det faktiskt riktigt behagligt.

Dagens uppdrag. Nya solglasögon. Jag har glömt mina hemma.


A. Lika kisande som en pekineser

4 Comments:

Anonymous Anonym said...

Agda kanske i själva verket gav dig en komplimang. Är du ingen man måste det ju innebära att du är en pojke. Nästan 30 och fortfarande pojkaktig. Är det verkligen så illa? ;-) Go Adga, säger jag.

12:10 em  
Blogger A. said...

Du har kanske rätt. Agda är ändå min favoritgranne :-)

12:49 em  
Blogger Peppe said...

Agda verkar vara en fin människa (i motsats till min granne som sannolikt är antikristus). Och så kan du ju sova lugnt även om yttersdörren står öppen, Agda kommer alltid att försvara dej...

1:42 em  
Blogger A. said...

Agda är grym. Den enda utan katt dessutom. Sen är hon sjukligt nyfiken av sig så hon har koll på allt och alla. Alltså kan jag sova tryggt vidare utan att stänga dörren...

1:57 em  

Skicka en kommentar

<< Home