Helkroppsrysningar

Då A är begåvad med ytterligt vänliga vänner så hade igår Clark Kent & Lois Lane tillsammans med Mamma Kent tagit med sig A på musikal som en tidigt 30-års present.

Mamma Mia.

Mycket trevligt. Tom sjukt trevligt. Eller kanske fantastiskt roligt.

Visste inte att Reuben Sallmander kunde sjunga. Gunilla Backman sjöng som aldrig förr. Typ. Har aldrig sett henne i alla fall. Bra som fan var det.
A som är/var en rätt cool och tuff kille måste nu omvärdera sin syn på sig själv efter det här.

När Sallmander och Backman sjöng "The winner takes it all" eller "Vinnaren tar allt" som den hette i det här fallet hade jag sån sjuk gåshud som jag bara haft en enda gång tidigare i mitt liv. Var tvungen att hålla ihop, knän, händer och armar för att inte sitta och skaka som Mohammed Ali. Så mäktigt.

Avslutningsscenen när de går i väg i solnedgången.
Tårar i ögonen på den allt i genom ex-stenhårde A. VAr tvungen att kolla på Lois i det läget. Ville ju inte vara den enda som bölade...

Sen att låten Voulez vouz på svenska innehåller en textrad som går "Nätter utan slut" tolkas av A som "bättre utan snus" och påpekas för ett helt oförstående sällskap att faktiskt nästan allt är bättre med snus var ett enkelt misstag.


Sen som en liten cliffhanger till nästa inlägg. Jenny Miina. Mamma Mia.

A.