Never say never again...

Kollegan, som bjuder på frukt och åker snålskjuts har egen bil den här veckan. Mkt trevligt. Tycker jag.

Inte hon.

Kvinnan kom just in och sa att hon saknar att åka med mig hem. För det är sååå trevligt. "...vi kan ju prata om allt..."

Jo det kan vi verkligen men gör vi det?

Världen anropar kollega! Vi pratar om dina barn. Jämt.

Dessutom är det två dagar som vi inte åkt tillsammans detta år typ. De två dagarna är den här veckan. Stöter hon på mig?? :-))))

Kan man sakna någon man ser åtta timmar om dagen till, inte har något gemensamt med, som är trött på än och gör sitt bästa för att slippa henne. Tydligen.

Eller så är jag så sjukt trevlig. Tror på det sista.


Jag som sa till Der Zwillinge att aldrig mer att hon får åka med och tjafsa om sin otter.

50 minuter innan Der Blogg åker hem och packar.


A. Er man i Hannover.


Ps. Kollegan sa för ett par dagar sen att hon inte kunde tänka sig att pussa sin äldsta dotter för hon tyckte hon var för gammal för det. Bara pussar till den yngsta. Den äldsta fyllde just 12...

Vad är det för fel på henne...