Inte är jag bitter inte. Välkommen till Gökboet...

Äntligen snart dags att lämna dårhuset.

Helt säker på att Gökboet i en ny tappning skulle spelas in på Le Kontor. Med Kollegorna som statister och galningar. Skulle täcka alla roller.

Satt här och funderade på hur jag stått ut med dessa filurer.

1. Innan någon kommenterar det. Nej, de har inga positiva sidor alls. Men jobbet är kul. Tills idag.

2. Jag måste vara världens verkliga svar på antingen;
Brandon - som står ut med allt och kan hitta något positivt.
Eller,
George Costanza - Lord of the idiots.


För annars finns det inte en chans att man står ut med folk som;

- Baktalar varandra
- Inte öppnar dörren när någon ringer på för de inte vet vem det är. Hur svarar de i telefon?
- Inte kan plocka bort ett skit från fikabordet.
- Inte kan plata lent.
- Tror att terrorisera kunder kan leda till resultat.
- Lever i en fantasivärld gällande företagande, målsättningar och kundrelationer
- Konstant äter mat som luktar illa.
- Somnar på representationsmiddagar för de inte tål sprit men ändå ska dricka.
- Tror att världen kretsar runt just deras ego.


Vi får se hur länge det här inlägget blir kvar. Lite hårt kanske. Kanske byts det ut mot mitt CV istället...


Dagens låt - Ta mig 1000 dagar härifrån. Perssons Pack.


A. Bittrare än Grappa.

Nu ska jag hem och sparka ner någon på träningen. Enda lösningen. Helst en junior som inte säger emot.