Född med silversked i mun?
Inga tårar. Det gräts inte det minsta under familjemiddagen till Nobels ära igår. Fast vi tröttnade som varje år på Nobel och valde att fira Le Mor som fyllde år istället.
Och presenten uppskattades. Inte så mycket att hon grät men tillräckligt. Och det räckte för mig. Det var en trevlig middag bestående av kött, potatis och tårta med frukt.
Det absolut bästa? Jag har en oxfilematlåda idag. Slå det.
Sen händer det märkliga. Inte att Lillkillen kallar farsan för gubbjävel igen även om jag än idag ångrar att jag inte orkade komma över den kvällen på middag. Hade vart det roligaste jag sett. Eller hört.
Utan. Helt plötsligt. Till tårtan dyker de upp. Silverskedarna. Och inte mammas. Utan Pappas. Han har en stor samling graverade silverskedar med renar och sittt namn på, som han fått sedan han var liten. Han visar sig ha släkt som är lappar och samer* och trodde att han skulle få en ren när han fyllde 18. Det var fel. Han fick fler silverskedar. Silverskedsdiskussionerna leder oss in på A's favoritprogram - Antikrundan, som sedan leder vidare till Antikdeckarna.
Jag vet. Jag har för mycket tid och ser för mycket på tv.
Hur som helst. I Antikdeckarna ska man lämna något värdefullt till auktion och sen så tävlar två nissar om vem som säljer sin pryl dyrast. Givetvis kommer frågan upp om vad man själv har hemma som kan vara antikt som man då skulle lämna.
A driver diskussionen och frågeställningarna.
Sällan har jag sett två personer bli så paffa över svaren som kom från Le Twin och farsan.
Le Twin pekar direkt på sin något år äldre flickvän lite diskret och farsan säger rakt ut,
"... Ja det skulle väl få bli er mor det..."
Och direkt ramlade en massa pusselbitar ner på plats. Är det konstigt att jag är singel med såna manliga förebilder. Inte värst.
A.
Ps. Jag skulle lämna min brandspruta. Eller min samling av tändsticksaskar :-)
* Och det visste vi ju sen innan iofs.
Och presenten uppskattades. Inte så mycket att hon grät men tillräckligt. Och det räckte för mig. Det var en trevlig middag bestående av kött, potatis och tårta med frukt.
Det absolut bästa? Jag har en oxfilematlåda idag. Slå det.
Sen händer det märkliga. Inte att Lillkillen kallar farsan för gubbjävel igen även om jag än idag ångrar att jag inte orkade komma över den kvällen på middag. Hade vart det roligaste jag sett. Eller hört.
Utan. Helt plötsligt. Till tårtan dyker de upp. Silverskedarna. Och inte mammas. Utan Pappas. Han har en stor samling graverade silverskedar med renar och sittt namn på, som han fått sedan han var liten. Han visar sig ha släkt som är lappar och samer* och trodde att han skulle få en ren när han fyllde 18. Det var fel. Han fick fler silverskedar. Silverskedsdiskussionerna leder oss in på A's favoritprogram - Antikrundan, som sedan leder vidare till Antikdeckarna.
Jag vet. Jag har för mycket tid och ser för mycket på tv.
Hur som helst. I Antikdeckarna ska man lämna något värdefullt till auktion och sen så tävlar två nissar om vem som säljer sin pryl dyrast. Givetvis kommer frågan upp om vad man själv har hemma som kan vara antikt som man då skulle lämna.
A driver diskussionen och frågeställningarna.
Sällan har jag sett två personer bli så paffa över svaren som kom från Le Twin och farsan.
Le Twin pekar direkt på sin något år äldre flickvän lite diskret och farsan säger rakt ut,
"... Ja det skulle väl få bli er mor det..."
Och direkt ramlade en massa pusselbitar ner på plats. Är det konstigt att jag är singel med såna manliga förebilder. Inte värst.
A.
Ps. Jag skulle lämna min brandspruta. Eller min samling av tändsticksaskar :-)
* Och det visste vi ju sen innan iofs.
posted by A. at 9:57 fm
7 Comments:
Men ibland kan ju även avskräckande exempel vara nyttiga... Ehm. Ja, jag försöker tänka positivt. ;-)
Hehe... Så farligt ska det nog inte vara. M&P gifta i massor med år och Le Twin med flickvän sen urminnestider...
Ska nog inte sluta med att jag sitter ensam och putsar silverskedarna jag ärvt ;-)
Mohahha...mannliga förebilder ha ha. Exakt vad svarade de utpekade damerna då? :))
Det var en del fnysanden och suckar. Tyckte dessutom jag hörde kommentaren - "...nu tyckte du att du var rolig va?..."
Jag skrattade. Givetvis bara för att rädda upp situationen. Sen berättade jag historien om killen med vattenskalle som gick på disco...
Då tyckte alla jag var omogen igen och vi kunde fortsätta ha det trevligt. ;-)
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Aha, A-aggressionavvärjare alltså :)
Japp, jag är mångbottnad :-)
Skicka en kommentar
<< Home