A - Mot väggen.

Då er och kanske framför allt sin egens favorit A kommer att lämna Le Office, Le Boss och kollega 1-5 bakom sig om bara någon timme för att gå vidare i sitt liv så har vi gjort en djuplodande intervju med honom. Detta är baserat på frågor som ni bloggläsare säkert har tänkt fråga om ni visste vem A var.

Frågorna är många och inte sällan hårda och kritiska mot A men trots det är det en ovanligt frispråkig A vi träffar. När vi kommer in på Le Kontor sitter han med en kopp kaffe och bloggar.

Le Blogg: Hejsan A, hur är det med dig.
A: Jo, tack bra. Jag har ätit dyr lunch och dricker nu kaffe och knappar på bloggen.
L.B: En vanlig dag alltså? Vår uppfattning av dig är att du sällan jobbar så hårt?
A: En vanlig uppfattning. Allt handlar om att vara effektiv. Men på slutet har jag väl tappat sugen rejält. Då har bloggen vart min räddning.
L.B: Bloggen ja, har den hjälpt dig i vardagen under den här jobbiga perioden?
A: Bloggen? Le Blogg för dig tack. Men ja, utan tvekan. Att få skriva av mig om mina känslor och alla tankar som strömmat igenom mig har utan tvekan hjälpt mig. Den har blivit som en slags reningscentral...
L.B: Utan bloggen, vem hade A idag varit då?
A: Förmodligen en ännu bittrare man eller pojke.
L.B. Så Le Blogg har räddat dig. Men om vi ser mot framtiden. Ser den ljus ut för dig?
A: Jag vill gärna tro det. Jag har fått ett jobb i trakterna kring det jag skulle kalla mitt drömjobb. Och jag får en ny bil. En ljusblå.
L.B: Ljusblå? Är du bög?
A: Onödigt.
L.B: Men, om vi förstått det rätt så har du vantrivts en längre stund på jobbet? Kan man inte kalla dig korkad eller rent ut sagt dum i huvudet som inte bytt tidigare.
A: Hörru du. Det där var ett påhopp. Men det tycker jag inte. Mest för att det är elakt.
L.B: Okej, vi är glada att du finns och att du skrivit Le Blogg. Vi älskar den.
A: Tack, det gör mig mycket glad.
L.B: Vi har ju fått följa ett antal karaktärer lite närmare i Le Blogg, som kollega 1-5, lillbrorsan med flera. Hur är din relation till dem idag?
A: Jo, precis som alla relationer måste vi arbeta på dem. Det handlar mycket om att acceptera och uppträda på ett mänskligt sätt med värme mot varanda i de situationer som kan uppstå. Så försöker jag jobba. De personer som nämns i Le Blogg är ju de som påverkat mig att bli den jag är. En person som ni kommer att få följa vidare är tex lillbrorsan. Han studerar vidare och kommer naturligtvis vara pank ett bra tag till. Jag kan inte påstå att jag gillar honom.
L.B: Inte?
A: Lite kanske. Typ. Blod är ju trots allt tjockare än Fernet...
L.B: Men som sagt, varför har du inte bytt jobb tidigare?
A: Mycket för att jag egentligen bara vantrivts senaste året och att jag frånsett kollegor och sånt trivts med arbetsuppgifterna.
L.B: Okej, sunt. Du verkar sjukt smart. Men hur kommer det bli med Le Blogg? Som vi har förstått så är du en av de sista urtidsmänniskorna som inte har en dator hemma?
A: Det stämmer. Men Le Blogg kommer att finnas kvar. Men kanske inte ett par inlägg om dagen. Men något får vi nog ihop. Dessutom har jag en hel del massa bloggar att läsa så jag försvinner inte helt. Och jag kommer tillbaka. Som en gummiboll typ.
L.B: Okej, låter bra. Det glädjer oss alla läsare väldigt mycket. Men om vi ser tillbaka på din tid som bloggare från Le Office. Du har spenderat mycket tid med att skriva blogginlägg.
A: Nja, skulle tro att mitt snittinlägg tar mindre än fem minuter att skriva. Sen så kommer jag ju på saker som jag inte skriver direkt som jag håller lite på.
L.B: Nu då, semester ryktas det om?
A: Jo, det stämmer. Till början av maj. Kommer bland annat åka utomlands och kolla på slott och sevärdheter som är mitt stora intresse här i livet. Tillsammans med att fyllesms:a.
L.B: Låter skönt. Hur länge kommer du att sitta kvar här idag då?
A: Inte så länge till alls. Kom ju bara hit för att det var avslutningslunch för mig idag. Kunde för egen del blivit kvar i sängen men så hade vi ju det här att göra oxå.
L.B: Så man kan säga att du gick upp ur sängen för Le Blogg och dess läsares skull?
A: Ja, och att jag skulle ha hantverkare hemma. Och gratis mat.

Då tackar vi A för nu och önskar honom en riktigt trevlig och ytterst välförtjänt semester. Vi kan nog inte komma på någon som förtjänar det lika mycket som du, men som avslutning. Kommer du att skriva mer om Bionda Rosing?
A: Så länge hon är lika läskig som Agneta Sjödin, Carola och Christer Björkman tillsammans kan jag inte se hur jag ska kunna låta bli... Och de är ju ruggigt läskiga var för sig dessutom.


Det var lite kort vad A hade att berätta om sig själv och sitt liv för nu. Gör honom glad med ett mail, gärna med något skojigt om ni saknar honom och tänk på att han är som Bruce Willis. Hur elaka alla än är mot honom så är det han som säger Yippiekaye M-fucker till slut. Förmodligen de orden som han kommer att säga när han går ut idag.

Eller möjligtvis Geishans paradcitat när hon i fyllan försvinner från alla hon känner - So long suckers!

A.