måndag, september 01, 2008

Kanske Le Ålder

Det är något med måndagmorgnar som jag inte får ihop.

Jag tycker det är kul att gå till jobbet.
Jag har inga problem att komma upp ur sängen vanligtvis. Sover aldrig längre än till 09.00 egentligen.
Jag gillar mina kollegor.
Jag har två väckarklockor för att jag inte litar på mig själv.
Jag har alltid strukna kläder som strukits kvällen innan.
Jag sover alltid bra.
Jag drömmer nästan något läskigt.
Jag har ett jobb att gå till. Kan vara värt att poängtera idag.
Det ligger aldrig någon bredvid mig som gör det värt att ligga kvar.

Men.

Måndagmorgnar går det fan inte att komma upp ur sängen. Jag vill gå upp.
Men det går inte.
Det är som att jag klistrats fast i sängen.

Imorse gick jag plågat upp 08.12. Efter att väckarklockan ringt första gången 07.00.


A.

3 Comments:

Blogger emster said...

Oh my frick! Le ålder inte nådig. Värsta pensiotecken på dig!

7:52 em  
Blogger A. said...

Är det verkligen det? Trodde pensionärer gick upp strax innan morgontidningen kom... Men det kanske är pensiovarning på att ha morgontidning ens?

Just ja, har hemtelefon också...

12:51 em  
Blogger emster said...

Hemtelefon är stenålders. Så det är en klar give away på att du är över trettio.

Men vet du, idag var det en som trodde att jag var under tjugofem!! Lika ung som en bebis typ. Då är det bättre att vara över trettio... :-)

10:32 em  

Skicka en kommentar

<< Home