Skuldkänslor, kyrkor och små barn
Le Helg nalkas ,Le Boss och Le Kollegor är inte på kontoret. Alltså är det nu ni ska överösa mig med roliga mail som egentligen är för snuskiga eller grova för att kollas på arbetstid.
Och steget från snusk till barn är mindre än man kan tro. Eller mindre än vad vi män vill tro i alla fall. I centimeter räknat.
Barn ja.
Imorgon ska kompisens lille bastard döpas. Jag har förtvivlat letat anledningar till att inte kunna komma. Som tex att jag bara går på dop där jag blir minst gudfar. De anledningarna accepteras inte. Trist nog.
Finnen som jag tänkte lämna över ansvaret på att köpa en present kom på en anledning som är alldeles strålande.
Han passar på att fylla år.
Alltså står jag ca 24 timmar innan Le Dop utan present, utan att veta vilken tid det var*
Vad köper man till ett litet barn som döps som man inte är släkt med, som fortfarande inte känner igen mig, som fortfarande är babyfult** och inte har några intressen utom bröst och sova.***
Dessutom känner jag mig alltid skyldig när jag är i kyrkor för att jag inte är konfirmerad och inte blev fotbollsproffs eftersom jag inte konfirmerade mig då fotbollsträningen krockade med kyrkotimmarna...
A.
* Skulle kunna lösas enkelt genom att ringa någon och fråga men jag orkar inte. Chansar på klockan 13.00
** Ett barn blir inte sött inom de första sex månaderna. Tidigast.
*** Här har vi vissa gemensamma intressen på något sätt men han bjuder inte direkt till den lille...
Och steget från snusk till barn är mindre än man kan tro. Eller mindre än vad vi män vill tro i alla fall. I centimeter räknat.
Barn ja.
Imorgon ska kompisens lille bastard döpas. Jag har förtvivlat letat anledningar till att inte kunna komma. Som tex att jag bara går på dop där jag blir minst gudfar. De anledningarna accepteras inte. Trist nog.
Finnen som jag tänkte lämna över ansvaret på att köpa en present kom på en anledning som är alldeles strålande.
Han passar på att fylla år.
Alltså står jag ca 24 timmar innan Le Dop utan present, utan att veta vilken tid det var*
Vad köper man till ett litet barn som döps som man inte är släkt med, som fortfarande inte känner igen mig, som fortfarande är babyfult** och inte har några intressen utom bröst och sova.***
Dessutom känner jag mig alltid skyldig när jag är i kyrkor för att jag inte är konfirmerad och inte blev fotbollsproffs eftersom jag inte konfirmerade mig då fotbollsträningen krockade med kyrkotimmarna...
A.
* Skulle kunna lösas enkelt genom att ringa någon och fråga men jag orkar inte. Chansar på klockan 13.00
** Ett barn blir inte sött inom de första sex månaderna. Tidigast.
*** Här har vi vissa gemensamma intressen på något sätt men han bjuder inte direkt till den lille...
posted by A. at 10:41 fm
5 Comments:
Sväng förbi polarn och pyret och inhandla något stiligt randigt. Det brukar funka.
Åh, sånt har börjat hända otäckt ofta numera. Tycker du ska köpa grabben lite Vi-skog (regnskog/återplanterad skog) som en nice liten pik om hur ekologisk du är som inte bidrar till överbefolkningen.
Sedvanligt panikkapitalistalternativ är väl annars 1)en ovanlig sparbössa med lite innehåll (flygplan el dyl).
2)Dyr egendesignad nalle från Debenhamns
3) Barnkläder i valfri affär/samtidigt legitim anledning för dig att rådfråga kvinnliga kunder på samma avdelning
4) Sparkdräkt i A's lags färger
(obs! ett skämt obs!)
Lycka till!
Moi: Randigt blev det :-)
Ninde: Vi-skog är inte riktigt jag. Sparbössa känns tråkigt. Barnkläder, ja, det är sjukt vilken uppmärksamhet man får av kvinnliga expediter om man som ensam kille går och handlar barnkläder. Använt det knepet ett flertal gånger till min guddotter.
Sista förslagt. Skämt eller inte. En DIF-tröja blir det. Grabben måste ha en bra start i livet :-)
Fotbollsprofs kanske det är försent att bli....men konfirmera sig kan man göra hela livet...när man vill
Nineve: Det är ju så sant. Både fotbollsproffsdelen och konfirmationen. Just nu verkar det som att det inte blir något av men något av de två dock... :-)
Skicka en kommentar
<< Home