torsdag, december 14, 2006

Man skrattar men kokar inombords...

Igår spelades det innebandy. Som vanligt lottade vi ihop lagen och spelade ett par matcher där förlorande lag alltid hade chansen till revansch.

Först till 10 gällde och vi brukar hinna med ca 4 matcher på den tiden.

Som vanligt är det alltid en som lyckas hamna i det vinnande laget varje gång. Han blir givetvis otroligt stolt. Går omkring som en tupp och berättar hur bra han här. Lika given som den personen är den som hamnar i det förlorande laget varje match och får höra ett konstant hån av de andra.

Men åter till den personen som vann alla matcher.
Han som är på topphumör och skrattar, retar de andra utan att egentligen vara ett skit bättre än de andra på innebandy. Ibland är det ju lätt att vara på bra humör och gärna passa på att sticka in lite retsamma kommentarer medan klubbor kastas i väggar och som i går slås av på ett av målen.
Man skrattar ju även om man skitsur egentligen. Man är ju med kompisar. Man ler lite samtidigt som man vill slå ihjäl personen egentligen. Man försöker ju samtidigt trycka till den personen lite extra.
Ge ett tjuvnyp eller tjuvslag med klubban när man får läge.

Men det är ju en sån dag när allt lyckas för den jävlen. Så alltså missar man.

Sen avslutas det i omklädningsrummet med att han med glädje berättar hur bra han var, hur många mål man gjort. Och det avslutas alltid med, mer säkert än att det är mörkt ute i Sverige i december, med frågan;

- Vad hade du för facit ikväll då?
Riktat till kvällens loser.

Vissa är värre än andra på det.
Vem av dem jag är?
Han som är värst. Och igår fick de höra det!!!

A. Innebandyvirtousen

5 Comments:

Blogger Ninde said...

"Innebandyvirtousen" ha ha ha..
Så det är så innebandykillars ständiga "sportskador" uppkommer? Mystiska linkanden, blåögon och annat...? Aha, bilden börjar klarna...:))

2:50 em  
Blogger A. said...

Nja... Här måste vi göra en viktig skillnad. Innebandykillar är fjollor i en sport där man inte får slå på klubban, lyfta klubban osv...

Vi pratar ett kompisgäng som spelar efter "gatu-reglerna" som när man var liten. Vi har inte heller pannband, vristsvettband och liknande. Hur innebandykillar får sina skador är mig oförståligt då man i deras variant knappt får röra varann. Fjolligare än basket...

Men om du menar vår kategori så stämmer det. Linkandena kan dessutom ha att göra med att i vissa fall är man inte alls lika bra tränad som man tror... ;-)

3:01 em  
Blogger Ninde said...

Menade eran kategori ;)

3:29 em  
Blogger A. said...

Var väl det jag trodde :-)

3:35 em  
Blogger Lill-Krizan said...

Jag håller med, innebandy är en rätt fjollig sport. Men sjukt rolig. Det finns inget bättre än att slå retfulla tunnlar och springa i cirklar runt arga medelålders brandmän som gör allt vad som står i deras makt för att få in en perfekt hämdtackling mot ribbstolarna.

I love it!

8:38 em  

Skicka en kommentar

<< Home