A sammanfattar Le Weekend

Fredag. Belagd med eget påtvingat rolighetsförbud. Alltså inga krogar. Ingen alkohol och en klar favorisering av drycken vatten.

Lördag morgon. Löpning 2 mil var planen. 7 kilometer höll det innan jag fick någon slags kramp. Bara att linka hem som ett skepp på väg i kvav.
Jag lät mig inte nedslås av det utan styrde tillsammans med The Brat upp helgens kulturella övning.

Skärgårdsmässan på Djurgårn. Om ni får chansen att gå dit så hoppa över den. Ett antal stånd som framförallt gick ut på att sälja stekt strömming. Vi tröttnade men såg ett kuddhav som lockade oss. Restaurang Josefine har byggt en sjuhelvetes uteservering med palmer och kuddar. Sånt uppskattade vi tills vi upptäckte att det inte fanns några kuddar till oss. Då är kuddar inte lika roliga längre.
Vi traskade vidare mot vår slutdestination.

Nordiska museet.
De hade en utställning om samlingar. Samlingar är kul.
Om det är tablettaskar, PEZ-figurer eller tändsticksaskar. Fingerborgar, brevknivar och korkskruvar är inte lika kul.
Jag gillar museum med saker jag förstår. Alltså inte Moderna så jag gick just och funderade på vad jag ska börja samla på. Stor brist på ideer.

Nu hoppar jag till söndag. Uppe med tuppen och tog en ny löprunda. Inte direkt så att det gick bättre idag så lite halvgrinig är jag allt.
Iväg till frisören. Och nej, jag ska inte kalla henne för lilla frisören får då blir Gina sur och tycker jag hör hemma på ett hem för mansgrisar men iväg till frisören kom jag.
Och är lika nöjd som varje gång jag är där. Och lite nykär i henne.
Ringer givetvis en kompis och berättar hur härligt charmig hon är för en kompis som reagerar precis som man vill att en kompis ska göra...

Han skäller ut mig för att vara ett fegt as.
Varför bjuder du inte ut henne då? Vad har du att förlora? Osv. Osv...
Han har ju rätt. Och dessutom blev jag nästan hembjuden till henne för att titta på hennes hundvalp. Typ.

Ut i solen sen. Nästa upptäckt. Solen och jag går inte så bra ihop i början. Jag är röd.
Mors dag.
En Hortensia till mamma. Hon blir glad. Brorsan kommer förbi med familj och vi avnjuter en trevlig middag som avslutas med en relativt vanlig diskussion i familjen.

Jag kommer då som singel och det kommer göra att mammas hjärta brister. Jag som har så mycket att ge, är trevlig och charmig. (nu misstänker jag att hon är lite partisk).
Jag försäkrar mamma om att jag inte kommer att dö som en överårig Ful Gubbe som hänger på ställen jag är för gammal för. Vilket det ibland nästan känns som men den infon slipper mamma idag.

Styr över samtalet på något mycket mer väsentligt. Vilken musik som ska spelas på min begravning och hur jag vill ha den.

Mitt hetaste alternativ nu är ett "E-Type" tema.
Jag ligger i kistan. När den sänks ner så startar en rökmaskin och eldar som brinner samtidigt som det spelas "...The worlds greatest..." *

Sen ville jag dessutom inspirerad av Kramer ha "man's best friend" som text på gravstenen men då kände jag att det var någon annans tur att prata lite...

Sen åt vi jordgubbar och brorsans tjej lovade att para ihop mig med någon. För mammas skull sa jag att det vore kul...


A.

* Alternativt Higway to the Dangerzone från Top Gun...