Utan bil i jättemycket snö...

Då var dagen som vi alla fruktat här då. Dagen då A ska vara tvungen att åka kommunalt...

Sist det hände fick A. hålla andan 3 stationer för tanten på ena sidan hade badat i parfym och kille på andra glömt bort vad en dusch var... Tillråga på allt fick jag samma morgon trumhinnan sönderskriken av en City-utdelare...


Gooooooooooooood Moooooooooooooooooorgooooooooooooooooooooon!!!!

Japp, så lät han. Men jag var säker på att han inte hade rätt...

Det var alltså med blandade känslor som jag efter lämnat in den lilla skitbilen satte mig på de kommunala färdmedlen vilka förresten är osannolikt dyra.

Jag var nervös... Hittade en plats och satte. Mig. Alltid bättre att sitta ner än att stå...

Min lösning på problemet fick bli att precis som i Happy Gilmore tänka på mitt "happy place"...

Vad som händer där kan jag inte berätta men man var inte klädd som om man skulle återuppleva Finska Vinterkriget, gräva fram en bil ur snömassor för att köra den till verkstäder, man får dricka coca-cola till frukost, ingen får någonsin hål i tänderna så tandläkare är förbjudna.. tja lite så ser det ut där.

Fast det var inte så kallt ut, det var mer snöigt och snö är rätt kul.. Jag gillar snö. Och utan bil ingen rapport om var våren är någonstans på sin väg hit.

Men jag säger så här....

"...Inte varmt men nästan vår..."

Nån som vet vem som yttrat skrivit dessa bevingade ord? Och en gatubelysningsrapport kommer så fort jag får tillbaka bilen...


A.