Igår. Le Blogg lever men knappt. Eller konsten att få tillbaka sin hand...
Efter att i ottan mött upp tre herrar från landet långt borta på ett hotell i den stora staden i närheten så hann jag inte mer än börja tjuvkäka från frukostbuffen. Vid min andra tallrik bacon och äggröra så vart jag brutalt både upptäckt och ivägsläpad.
Av Le Boss.
Som sa att vi skulle åka. Synd på fint bacon :-)
Sedan var det dags. En lång dag av vallande av får. Ganska menlösa men sociala och rätt klipska vilket inte är det som slår mig som en egenskap som kännetecknar kollegorna. Efter att spenderat morgonen med att sitta på Thelins Konditori (09.00-11.30) i Fältöversten och äta snuskigt goda lussebullar och dricka kaffe vart jag bjuden på lunch.
Sen började dagen. Le Boss har fått för sig att jag är skatte-expert. Känns föga troligt. Så iväg till skatteutbildning med tre herrar från landet långt borta. Inte blir det enklare på engelska.
Inte det minsta faktiskt.
Sen avslutade vi med en middag på en asiatisk restaurang. Det enda jag kunde tänka på var hur kul det måste vara att åka från ett land långt borta, i princip tvärs över jorden för att äta mat som du kan få hemma. Mest nöjd. Le Boss som fick äta gott och drack sig full. 3 öl och han ville sjunga kareoke.
A vägrade.
Sen skulle jag hemåt. Skakade artigt hand med mina gäster och intog rollen av social kamelont och bedyrade att det var så trevligt att träffas och att jag hoppades vi skulle ses igen. Inget av det var sant.
Men det är då det inträffar. När jag skakar hand med den sista.
HAN VÄGRAR SLÄPPA MIN HAND.
I princip höll han mig i handen hela tiden tills min taxi kom. Kändes inte helt okej. Och jag såg att ett antal människor som gick förbi tittade på mig med blicken
"...Aha, där står A med sin Sugar-Daddy..."
Hade de vetat vad som utspelade sig strax efter hade de vart helt säkra på att så var fallet....
A.
Av Le Boss.
Som sa att vi skulle åka. Synd på fint bacon :-)
Sedan var det dags. En lång dag av vallande av får. Ganska menlösa men sociala och rätt klipska vilket inte är det som slår mig som en egenskap som kännetecknar kollegorna. Efter att spenderat morgonen med att sitta på Thelins Konditori (09.00-11.30) i Fältöversten och äta snuskigt goda lussebullar och dricka kaffe vart jag bjuden på lunch.
Sen började dagen. Le Boss har fått för sig att jag är skatte-expert. Känns föga troligt. Så iväg till skatteutbildning med tre herrar från landet långt borta. Inte blir det enklare på engelska.
Inte det minsta faktiskt.
Sen avslutade vi med en middag på en asiatisk restaurang. Det enda jag kunde tänka på var hur kul det måste vara att åka från ett land långt borta, i princip tvärs över jorden för att äta mat som du kan få hemma. Mest nöjd. Le Boss som fick äta gott och drack sig full. 3 öl och han ville sjunga kareoke.
A vägrade.
Sen skulle jag hemåt. Skakade artigt hand med mina gäster och intog rollen av social kamelont och bedyrade att det var så trevligt att träffas och att jag hoppades vi skulle ses igen. Inget av det var sant.
Men det är då det inträffar. När jag skakar hand med den sista.
HAN VÄGRAR SLÄPPA MIN HAND.
I princip höll han mig i handen hela tiden tills min taxi kom. Kändes inte helt okej. Och jag såg att ett antal människor som gick förbi tittade på mig med blicken
"...Aha, där står A med sin Sugar-Daddy..."
Hade de vetat vad som utspelade sig strax efter hade de vart helt säkra på att så var fallet....
A.
posted by A. at 8:52 fm
9 Comments:
Cliff-hanger. Inte snällt. Här sitter man och väntar en hel dag och får vad..? En cliff-hanger. Humpf. Jag får väl helt enkelt förutsätta att ni hade sex i taxin, dårå. (Och det gör jag mer än gärna.)
Snälla Moi, föreställ dig inte det. Han var inte alls min typ...
Lite nöjd med min cliffhanger dessutom :-)
Det tänker jag visst göra ända tills du bjuder på resten.
"Sådär kan man fan inte avsluta" som en viss ironisk man brukar säga...
Moi: Okej. Då får jag väl ta avslutningen då. Känns inte bra att folk går runt och tror att jag har sex i taxibilar med äldre män... :-)
Ninde : Trodde ironi var ute? ;-)
Jepp, ute och slarvar med främmande män i taxibilar kanske?;)
Haha... Kanske det. Vem vet? :-)
Du kanske var lite FÖR övertygande i rollen som social kamelont? Säkert att du inte uppmuntrade honom? Moahahaha
Gina: Tror bara att jag var mitt vanliga charmanta jag... Sen att jag har väldigt "hålla i handen-vänliga" händer kan inte vara mitt fel.
Ett fast, men inte för fast, och tryggt grepp är min teknik. Kanske det som lockade/uppmuntrade honom... ;-)
Skicka en kommentar
<< Home