onsdag, november 15, 2006

Le Upprörd

Då A är en sällsamt väluppfostrad ung man så säger han givetvis hej och hej då till alla kassörskor eller kassörer* när han köper något. Tycker det hör till artigheten att göra det. Moi kan ha skrivit om det här förut men ärligt?


I min enfald tror jag att de blir glada av det. Om det är så eller inte - Ingen aning. Men när man stöter på ett surt mongo som svarar.

- Visst

Och dessutom har mage att låta sur och bitter är det otroligt störande. Hur jobbigt kan det vara att säga hej då? Eller hej. Och hur ska man kunna stå ut på ett i sig kanske tråkigt jobb bättre genom att vara sur och grinig.

Så nu varnar jag alla för den sura tanten på bensinstationen i slutet av röda linjen.


A. Väntar fortfarande på ett hej då...

* Kan vara så att det är 100% på kassörskor och 98% på kassörer men generellt.