Le Blinddate..
Att A är singel är ingen nyhet för de som läser här. Ofattbart men inte nytt.
Oftast inte ett problem som stör mig direkt jättemycket.
Men igår, så såg jag ett blint par. Han var blind, hon var blind. Och kände mig lite sur. På dem.
Hur fan kan två blinda personer hitta varandra?
De kan ju inte gärna ha sett varandra på håll ett tag och sen gått fram lite blygt och stapplande som en blyg älgkalv till varandra...
Detta har ju väckt en del frågor.
Speciellt, hur känner de igen varandra? Betyder det här att avancerad petting inte är en förhoppning från en blind killes sida när han är på date utan snarare ett krav? Lite som när man inte kommer exakt ihåg hur någon som man träffat på krogen ser ut inför första dejten . Han, och hon för all del, måste helt enkelt "feel him/her up" för att ta reda på det...
Men hur upptäcker de varandra? Egentligen.
Antar att de blir presenterade för varandra. För ingen av de blinda jag träffat har inlett med att gallskrika något in i ett rum för att kolla av vilka som är där... Vilket iofs skulle vara kul. Alltså måste det vara en lyckträff med två blinda som träffas för första gången utan inblandning av andra.
Och i så fall finns det hopp för A.
Den andra varianten av att träffas. Där de presenteras för varandra känns lite som ett "uppgjort äktenskap"... Något som förmodligen är min mammas nästa steg.
Men bitter. Inte jag...
A.
Oftast inte ett problem som stör mig direkt jättemycket.
Men igår, så såg jag ett blint par. Han var blind, hon var blind. Och kände mig lite sur. På dem.
Hur fan kan två blinda personer hitta varandra?
De kan ju inte gärna ha sett varandra på håll ett tag och sen gått fram lite blygt och stapplande som en blyg älgkalv till varandra...
Detta har ju väckt en del frågor.
Speciellt, hur känner de igen varandra? Betyder det här att avancerad petting inte är en förhoppning från en blind killes sida när han är på date utan snarare ett krav? Lite som när man inte kommer exakt ihåg hur någon som man träffat på krogen ser ut inför första dejten . Han, och hon för all del, måste helt enkelt "feel him/her up" för att ta reda på det...
Men hur upptäcker de varandra? Egentligen.
Antar att de blir presenterade för varandra. För ingen av de blinda jag träffat har inlett med att gallskrika något in i ett rum för att kolla av vilka som är där... Vilket iofs skulle vara kul. Alltså måste det vara en lyckträff med två blinda som träffas för första gången utan inblandning av andra.
Och i så fall finns det hopp för A.
Den andra varianten av att träffas. Där de presenteras för varandra känns lite som ett "uppgjort äktenskap"... Något som förmodligen är min mammas nästa steg.
Men bitter. Inte jag...
A.
posted by A. at 6:46 em
8 Comments:
Oj, det där var intressant. Det måste nog jag också fundera på lite. Det var också väldigt roligt, haha.
jag undrar vart alla blinda barn är. Sätts de på nån sorts institution till de blir gamla nog att hantera pinnen i trafiken? För nån blind under 35 har jag nog aldrig sett på stan..
De kan ju ha krockat med varandra ute på stan. Ser vild fäktning á la de tre musketörerna framför mig... fast med blindkäppar då.
Deras händer kanske stötte ihop när de satt & läste...
Har jobbat med synskadade & det e sjuuuuuuuukt hur duktiga en del e...en sydde massa kläder & de var asfina...Jag som SER kan ju inte ens sy!!!!! MEn får man välja mellan att sy & se så tar jag se!!!!
Ida: Visst är det något märkligt med det...
Zany: Hm... jag måste nog hålla med dig. Var är de blinda barnen. Och varför ser vi inte dem...;-)
Le Bear: Det vore en syn det. Fast det kanske man inte kan säga om blinda?
PPPolly: Jag ser nog också hellre än syr. Men lite imponerande är det. Hur får de in tråden i hålet? Men samtidigt så kanske de är hålvana... vilket skulle vara bittert. :-)
Haha! Du vitsar ju som en (gud förbjude) riktig götlaborgare!
Haha, hålvana..
Du ser ju varför jag hyser visst agg mot blinda ;-)
Skicka en kommentar
<< Home