Update

A lever. Och lever ett gott semesterliv innehållande allt jag kan behöva. Typ. Saknar lite snö.

Detta blir en första uppdatering om vad som egentligen hänt. Vi börjar strax efter att Lillbrorsan fått Mamma att gråta på julafton, och att jag återigen lurat stackars barn som inte har en aning om vem tomten var.

Julmiddag. Mycket mat och som vanligt mer eller mindre mätt redan efter sillen. Nubbar och annat gott serverades dessutom. Julklappar fick jag vilket var ett tecken på att jag varit en snäll son i år med. Mesig nästan skulle man kunna säga med tanke på vad jag fick.
Men det lämnar vi åt andra att bedöma.

Juldagen begav Lillbrorsan och jag oss uppåt i landet för att åka skidor på den lilla snö som fanns. Resan påminde mycket om tidigare gånger vi har åkt någonstans tillsammans.

1. Han behöver snus
2. Han somnar.
3. Han vaknar.
4. Han klagar på radion.
Den här gången höll jag med honom.

Enda lösningen var en ljudbok. Vi skulle ha en ljudbok att lyssna på. Lillbrorsans ide. Att då tro att han ska betala den var dumt.

Vi köpte en ljudbok. Enligt de två viktigaste kriterierna. Vi skulle vilja höra den och den som läser ska ha en behaglig röst. Alltså försvann allt som tex Lasse Anrell och de med för grötig skånska.
Tomas Bolme. Och Madame Terror.

En ljudbok är 16 timmar.
16 timmar.
Som innebär att man måste lyssna dessutom. Vi hörde halva prologen. Sen sket vi i den. Sen somnade han igen. Och vaknade. Hungrig. Och sur. Han kan nämligen inte prata om han är hungrig så han höll käften. En munter resa :-)

Så vi åt. På 5 minuter satte han i sig en pizza och halva min hamburgare. Sen klagade han på att han hade ont i magen innan han puffade upp jackan som kudde och somnade med orden

"... jag blir alltid så trött när jag ätit..."

Men sov du så kör jag de 35 milen vi har kvar. Också.
Till slut kom vi fram och det ska jag berätta om någon annan gång. Bloggning passar bättre på betald arbetstid men bjuder på några aptitretare;

- Bastu vs varmvattenberedare
- Kändisraggning av Lillbrorsan
- Kompisens syrras pojkvän slår på stort.
- Efterfest med kommentaren - "...Vem tog med sig turisten..."
- Bitterhet i backen.

Det var exakt allt som jag hade att bjuda på nu. Nu ska jag ladda för nyårsafton och komma på bra nyårslöften... Jag klarade inte ett enda av mina förra året. I år tar jag lättare.

A.

Julklappsutdelning

Då så, julklappsutdelning från A till er.
Saker som jag tror skulle passa er alldeles utmärkt. Vissa får en sak, andra får fler.. Inget att bli avundsjuka för.

Då så, då sätter vi igång.

Från Jul-A till;

Moi : En Examen. En sak mindre att göra. Jag blir trött när jag hör dig blanda jobb, träning, studier och Debaser. Se så Moi en sak mindre att göra.
Ninde : Klänningar som Jessica Rabbit, bra hårdagar och handväskor som jagar dig. Om man vill kombinera allt finns det bara en sak. Ett Kinderägg för skönhet, hårvård och hästar liksom. En My Little Pony till dig!
Geishan: A's ordbok. Så hon fattar sms mitt i natten. Och ett outsinligt förråd av Treo. Ingen klarar sämre av en utekväll...
Clark Kent: Sing Star. Du sjunger redan högst av alla och med egen mic blir du oslagbar.
Lois Lane: En vitpudrad peruk, svart cape och egen klubba. Sveriges egen Judge Judy...
Lillbrorsan: En ekonomisk rådgivare. Samt en piercing i näsan med kejda till mobilen. Ingen super bort 7 mobiler på tre år...
C: En ny kollega. Som jag förstått det så arbetas det på det stora telebolaget söder om stan. En ny kollega alltså.
Le Twin: Ingenting. Du har ju allt och har försvårat min julshopping tillräckligt redan.
The Brat: Sms-tumme och en Byggare Bob-film. 10 000 sms per år är inte normalt och Byggare Bob blir klar med det han gör. Se och lär.
La Pepita: Vår stolstråle från vårt Östra grannland. Erland Loe's bok - Fakta om Finland... så du får veta hur vi ser på er och så att du flyttar över pölen. Men får att du inte ska bli orolig över hur vi är här så kompletteras den av "På västfronten intet nytt" Dessutom en egen cappuchinomaskin. Ingen ska behöva dåligt kaffe på morgonen...
La Ida: Le Bloggs egen Carla i Scrubs. Du får en ny kollega också. En blandning av Dr Cox och han i Grey's Anatomy. Humor och ögongodis på sjukhuset. Dessutom lite korkade AT-läkare att köra med.
Le 404: Länkförbud. Aldrig har någon fått så lite gjort på grund av en enda person... Och dessutom även du boken Fakta om Finland. Kanske några tips.
K: En ny flaska vin istället för den indragna julklappen. Ta en ur mitt förråd. Jag skickar bara dumma sms i alla fall. Eller ta allt.
La Gina: Hmm... svårast av alla. Kommenterat länge men lämnar få spår till julklappar efter sig. Du är typ den enda som jag inte har en aning om eller kan tjuvläsa mig till något om. Du får bli Le Bloggs första gästbloggare när du vill. :-)
Lill-Krizan: Avundsjuka blickar. Som jag ville bli brandman innan jag hittad mitt rätta kall. Vägarbetare. Och slutade som kontorsnisse. Vi lägger till Brandmanskalendern så du tränar ordentligt. Er andra som brukar kommentera ibland, eller just börjat får varsitt citat, ni får gissa vilket som är till er...

Nr 1: "...verlaat alleen me u hasch roker..." - Mycket användbart snart.
Nr 2 : "...It's not just a good idea, it's the law..." - Bara att acceptera men det vet du säkert.
Nr 3:"...You win some and loose some..." - Har väl aldrig varit så talande får någon som för dig i år. Du får klura lite på meningen med den du som den är till...

Det var det. Nöjda eller inte. Det är vad ni får.

Lovar dessutom att publicera en bild på fotbollen insnörad i 137 meter omslagssnöre vid tillfälle. Nu ska jag äta mer.

A. Som just skrämt barn...

Julafton - under pågående

Nu har lillbrorsan gjort sitt första försök att låta oss fira en Norensk jul genom att vara otroligt dryg och grinig. Någon gråter nästan, någon är asarg och jag har slagit in ett paket med totalt 137 meter julkappssnöre...

Snart julklappsutdelning. För er. Tomtning för mig.

A.

God Jul

Nu packar jag ihop för det här året. Endast spontanta uppdateringar utlovas.

God Jul från Le Blogg.


Mot La Casa A...


A. Er tomte i säcken.

Till slut...

Och nästa år förbjuder vi, barnvagnar*, barnfamiljer, skrikande tonårstjejer, tonårskillar i mössor, de som vill betala med Euro, de som intygar att det är pengar på kortet och fel på maskinen och pensionärer i julhandeln så ska allt nog gå bra.

A.

* Frånsett tvillingvagnar med söta tvillingbarn

Le Julplan

Snart. Om ca 6 timmar kommer Le Blogg gå i ide tills efter nyår. Det kommer att bli ofrekventa uppdateringar. På julafton kommer en traditionell julklappsutdelning. Och kanske en kommentar från en gästbloggare som är välkänd på Le Blogg. Kanske även en uppdatering på hur många barn som den tyske tomten har skrämt.

Men ni behöver inte vara oroliga. Le Blogg kommer tillbaka i full kraft efter nyår. Julafton ska som avhandlats med spenderas med La Familia och sen på juldagen ställs till och med den traditionella utgången på lokal in. Inte för att jag har gjort någon större succe där de senaste åren. Förra året gick jag hem 22.30.

Skulle då jag gick vinka lite galant till dörrvakterna varvid jag halkade och slog i backen inför en mycket road kö. Mitt sällskap var inte lika nöjd med mig. Men något sånt blir det inte i år. Möjligtvis på Eriks Krog i Funäsdalen där A och Lillbrorsan kommer att hittas under ett par mellandagar. Inte över nyår dock då vi blir bortprioriterade av M & P som tydligen tycker det är trevligare med sina kompisar där.

Jag bävar redan lite för att sitta i bilen hela juldagen. Alla vet att det bara är idioter ute på vägarna utom A. Det kommer att ta tid och vara mycket stillasittande. Ni som tänker du har ju i alla fall sällskap kan tänka om. Sist så sov Lillbrorsan bra gott halva vägen. Muttrade om att jag skulle sänka radion och köra mjukare. Misstänker ett liknande scenario i år. Men som jag alltid har sagt så är en sovande Lillbrorsa bättre än en grinig.



Och apropå julbonusar. Klockan 11.00 ska jag träffa Le Boss. Bäst han har något bra att säga.



Nu till det mest fascinerande jag sett på ett par år. Eller dagar.

Hemköp tre dagar i rad. Tänkte inte skriva något första dagen, blev irriterad andra dagen och skrattade högt igår.

Först en deltagarlista.
1 st A.
1 st Långhårig lodig kassör
3 st kassörskor av varierande söthet.

Dag 1. Jag kommer till kassan med min risgrynsgröt. Är det jul så är det. Det är en liten kö. Inget att bli upprörd över. Sen ser jag att kön kommer av att den långhåriga lodisen står och raggar på sin kollega...

Med de klassiska fraserna:
Ska du jobba något i jul? Det ska jag...
Vore kul om du jobbade, tycker det funkar bra när vi är här båda två...
Tjejen i kassan svarar att hon inte ska jobba utan åka bort.
Då önskar han henne en god jul och frågar om vad hon ska göra på nyår, " vore kul om man kunde bli ett gäng från jobbet som kanske gjorde något.
Hon svarar att hon redan är bortbjuden.
Han går därifrån.

Dag 2. Kommer till kassan med mina tortellinisar. Är det jul så är det jul i Italien också. Det är en liten kö. Inget att bli upprörd över. Tills jag ser att det är kö för att den långhåriga lodisen står och pratar med den idag mycket söta kassörskan.

Och använder dessa fraser;
Ska du jobba något i jul? Det ska jag... Alla dagar.
Skulle vara kul, funkar ju bra dessutom är vi jobbar båda två...
Den söta kassörskan säger att hon jobbar mellandagarna.
Vad kul ska vi försöka ordna något ett gäng från jobbet kanske? Vore kul..
Hon svarar; Jo, kasnke det vad menar du? och slår in varor åt de kunder som vill betala. Han pratar.
Kanske en fest eller något sånt, bara vi härifrån liksom.
Svaret blir vi får se, han tittar på kön som hunnit växa sig lång och suckar, tittar på klockan och går därifrån.

Dag 3. Kommer till kassan med mitt bacon. Är det jul så är det ändå många grisar som går åt. Det är en lång kö. Mycket lång. Och vem ser jag stående och pratar med kassörskan. Den långhåriga lodisen. Eftersom kön är lång så hör jag inte vad han säger men jag skulle gissa på;
Ska du jobba något i jul? det ska jag...
Skulle vara kul, funkar bra att jobba tillsammans med dig.
För att avsluta med; "vore kul att göra någonting, bara vi, gänget från jobbet liksom...

Men det är bara jag. Jag kanske har förutfattade meningar om lodiga kassörer. Vad vet jag. Han kanske inte alls sa det.


A.

Le Lista...

Ingen blir så glad som jag när jag får utmaningar om att göra listor. Funderar på om inte listor egentligen är det roligaste jag vet.
Kanske därför jag kan se High Fidelity hur många gånger som helst. Eller så är det för att Jack Black är helt suverän i den. Något av det är det.

Utmanad av Lill-Krizan. Inte illa. Han borde föräras med en länk här brevid tillsammans med några till men jag har mentalt redan gått på jullov så ni får ligga kvar under "favorites" ett tag till...

5 Saker jag gjort som jag aldrig kommer att glömma:
- Arrangerat årets bästa 30-års fest. (läs blivit vuxen/gubbjävel)
- Fått ett tackmail av en kändis för fina saker skrivna i Le Blogg.
- Lagat en grej på bilen själv. Stort för mig.
- Skottland med mina grabbar.
- Jobbat. Inte så roligt men så trist att jag inte kan glömma det...


5 bra låtar lanserade 2006:
Shit, jag gillar ju inte musik. Inte så mycket i alla fall.
- Chemical Romance - Welcome to the Black Parade
Äh, kommer inte på någon tar mina favoritlåtar istället.
- Nu kom jag inte på någon favoritlåt heller.
- Laleh gillade jag. Men kommer inte ihåg låten.
- First Date med Danko Jones gillade jag, men vet inte när den kom...

5 bra media (tv, bok, film, serie, internet) händelser 2006:
Ja det blir mycket tv. Sen vet jag räknar jag om jag upptäckt serien, läst boken, internetatt under året. Jag har nämligen ingen aning om ursprungsår.
- The Office. Den amerikanska varianten. Dwight Schrute är min idol.
- Entourage. Ari Gold är min idol.
- Fotbolls VM. All media där man kunde, se läsa, eller höra om det...
- Hej Domstol. P3. Jag har just lagt till radio som ett till media.
- P3 DeLuxe. Björne & Snigel. Folköl Rydén. Dirk McStride.

5 saker jag vill göra nästa år:
- Byta jobb. Tråkig start men jag hatar mina kollegor.
- Se Djurgårn spela bättre än i år. Jag ska inte behöva gå dit med en klump i magen.
- Hoppa fallskärm. Vilket jag ska. Rädd kommer jag vara. Men ner kommer man alltid.
- Komma fram i "Vinn Adams pengar"
- Springa Marathon


det var väl lite kort om det....

A.

Upp till bevis och återupprättande av traditioner

Dagen D. Alltså lönedag och bonusbeskedsdag för året.
Mycket hemlighetsmakeri.
Om vi inte får det (läs jag) kommer jag slakta mina kollegor och inte komma tillbaka efter nyår. Faller jag på att de inte lyckats lovar jag att hänga ut dem med bild på Le Blogg. De ser ännu roligare ut än vad man ens kan tänka sig...


Så nu när vi har börjat lite argt, tufft och försökt låta som en cool kille så övergår vi till med vilken konstig känsla jag vaknade imorse.
Glad, inte utvilad men ändå inte illamående. Satt och nynnade med till radion, vred till och med upp när en bra låt kom och svor inte över att få rött ljus någonstans.
Jag satt och log åt julstjärnor, stakar i fönstren (skulle se minst lika roligt ut på sommaren), granar som lös och tänkte att den här vägen kommer jag inte åka mer i år... Kändes bra.

Det mina vänner kan bara förklaras med julkänslor. Julkänslor De Luxe! Jag är nog en liten familjepojke som gillar familjehögtider. Inte alls så cool och tuff som Mowgli...

Nu är dessutom traditionen återupprättad, eller ska återupprättas. Dagen innan julaftonstraditionen. A, Le Twin och en barndomskompis ska träffas i La Stada för julklappshandel,* lunch och runt strosande och skratta åt folk. En tradition som upprättshållts sedan vi var ca 15...



Senare ska jag berätta om min favoritkassör på mitt lilla Hemköp där jag handlar. Och ja kassör, det är en kille. Eller framför allt om hur han anser att han gör ett så bra jobb som möjligt. Låt oss säga att vi kunder, och förmodligen hans chef har andra uppfattningar om hur han ska jobba...


A.

* Iofs är jag redan klar men en till till Le Twin kan jag tänka mig...

Jultips 2 Hur man slår ihjäl två timmar med en yngre bror

Vi fortsätter med A guidning till den perfekta julaftonen.

Som alla vet innebär familjehögtider att man alltid måste vara beredd på oväntade situationer. Som förra året när M & P väljer att sova middag i 1-1.5 timmar efter maten för att orka vänta in Le Twin med familj senare. Alltså blir jag fast med Lillbrorsan. Ni som läst här tidigare känner till den figuren. Inget ont om honom direkt. Men nja.

Alltså tips 2.

Hur man överlever ett oväntat frånfälle som lämnar dig med en snapsberusad yngre bror i vardagsrummet medan föräldrarna sover på övervåningen*

1. Se till att ha någon att håna som lyser med sin frånvaro. Det bäddar dessutom för att man slipper håna den personen senare. Vi spydde galla över M&P som lämnat småsönerna ensamma på julafton.
2. Se till att hålla den lilla berusning som finns. Farlig gräns. Sms:ande ska inte starta förrän senare. Lämplig dryck är det finaste pappa har som lillbrorsan (syrran) inte spätt ut med vatten.
3. Försök komma på vad den sämsta julklappen man fått genom tiderna är.
4. Ät av julgodiset. Gärna mycket.
5. Bäva tillsammans för vilken ljudnivå det kommer att bli när Le Twin med familj kommer. Säg gärna saker som "det är rätt skönt att det är lugnt nu"
Skrocka tillbaka i god tomtestil, "hehe, jo snart är det väl slut på lugnet"
6. Diskutera vad morsan egentligen skulle säga om man hade med sig en dam hem till hennes älskade stuga i fjällen... (vi lutar åt arvslös eller att det måste till ett snabbt frieri)

Avsluta med att titta på tv ett tag och fyll på med finsprit, diskutera gärna hur kul det skulle vara om ingen var kvar i huset när M&P kommer ner. Och då sitta utanför och skicka ett sms med texten

"... Ni var så tråkiga så vi gick på krogen..."**


A.


* Tror vi för vi fick ingen syster under september.
** Något som är uteslutet inom La Familia på julafton...

Tomte by fear... eller jultips No 1.

Eftersom precis nada händer i A's liv så har jag inget att berätta.
Har inte ens något att bli upprörd över mer än att jag hört Tänd ett ljus och Tomas Ledin på radion inom samma timme.
Mår alltså lite illa idag. Kanske är julnervositet.

Igår skulle det julstädas i La Casa A. Det gjordes det inte. Jag sov. Exakt mellan halvsju och elva. Sen gick jag och la mig.

Så jag tänkte bjuda på några jultips.

A är en flitigt anlitat Tomte under julen (skulle ju vara konstigt om det var någon annan tid på året iofs). Ännu har inget barn avslöjat vem som är tomte. Trots åldrar upp till 12...

Och jag har min egen taktik.
Jag jobbar tyskt.
Alltså inte med korta läderbrallor och porrfilmsmustasch utan snarare åt det stränga och elaka hållet.

Som den lilla kaxiga 11-åringen som förklarade att han inte trodde på tomten utan sa att jag bara klätt ut mig. Svaret på ett sånt påhopp blev hårt.
Eftersom Tomten (A) kunde läsa så plockades det helt enkelt inte upp några julklappar ur säcken alls till honom under de första 10 minutrarna.
Bara till hans syskon och föräldrar.
Och farmor och farfar.

Sen.

När jag såg att killen fick lite tårar i ögonen tog jag fram en liten till honom. Och sen fick de andra en massa till. Sen fick han sina efter att jag frågat:

- Om du nu är så säker på att tomten inte finns, vem är jag då?
Han kunde inte komma på det och fick erkänna att han trodde på tomten inför alla.
Då såg han lite spak ut. Sen drack jag whisky med hans farfar och farsa.

A har även fått ett par småbarn att börja gråta som tomte. Men det var inte mitt fel att ungarna hängde i fönstret och att jag skulle till ett annat hus. Men de såg jävligt ledsna ut när tomten gick förbi.


Återkommer med fler bra jultips senare som vad man gör om föräldrarna väljer att gå och lägga sig och sova middag en/två timmar efter julmaten och man blir ensam med lillbrorsan i ett julpyntat vardagsrum.

A.

I wanna wrap myself

Sitter i bilen på väg hem från lunchen. Hör någon på dansbandsvis nynna fram "I wanna wrap myself in paper"...

En nyskriven jullåt. Helt fantastisk. Om man gillar kass dansbandsmusik. Det visar sig vara Sveriges mest kända hårtransplantation som sjunger.

Barbados Magnus.
Låten heter alltså Wrap my self in paper.

Är det bara jag som ser Lasse Åbergs Musse Pigg tavla framför mig? Fast med lite mindre näsa :-)


A.

Le Julbord

Igår åts julbord. Ut till lilla orten som namngett varenda båt som går från Nybrokajen ut mot skärgården.

Kvällen bjöd frånsett god mat på ett par höjdare.

Som Kollega 5 som för första gången åt svensk julmat;
- It's a bit greasy... So much sauce's that are mixing, I can't separate the flavours.
Åh fan, du kanske inte skulle lagt på ett kilo mat på tallriken och blandat, sill, lax, hovmästarsås, gräddfil, Jansson, Köttbullar, grisfötter, pate och Cumberlandsås(?)

Eller som kollega 1 säger
- Är det säkert att du orkar köra dit? Det börjar ju bli mörkt och det har ju snöat lite... Vi kanske ska dela på det? Jag blir alltid jättetrött när jag kör långt...
Jättesnällt men det tar en halvtimme dit. Ska nog klara av det ska du se. Hur fan åker hon på semester är min fundering. Bilsemester med max 4 mil per dag?

Och så några blandade favoriter som snappades upp bland övriga gäster och bland maten;

• En liten kille som tyckte det var kul att kasta köttbullar. Mamman uppskattade det inte. Jag log uppmuntrande mot den lille huliganen.
• Tre män som gick in hårt för snapsen. Alldeles för hårt. Och helt ärligt. Jag tror varken era fruar hemma eller servitrisen tyckte ni var så charmiga...
• Lingonsill var riktigt gott...
• Jag förstår varför kollega 5 är fet. Hans intag av choklad var bisarrt. Mer än resten av bordet, eventuellt lokalen tillsammans. För att sen klaga på att han hade ont i magen. Åh fan.
• Röding heter tydligen Char på Engelska...
• Killen i garderoben såg ut som uppfinnaren i Tillbaka till Framtiden. I lördags hade jag frågat var han parkerat sin Delorean. Eller böjt mig ner för att titta efter Michael J Fox...
• Prinskorvarna är klart godast av julmaten.
• Egentligen ska nog julmat ställas fram, plockas bort och sen ätas plockandes ur kylskåpet. Godast så tror jag.
• Jag luktade lite på en snaps, fick direkt lust att skicka en massa sms. Märkligt. Förr var det folk som trodde det fanns kräkmedel i sprit, jag tror Tele2/Telenor/3/Telia har lagt i något sms-medel...

Det får räcka för nu.

A.

P.s Geishan tipsade om årets julklapp igår. Ett TP med bara fotbollsfrågor. Årets julklapp till A och alla andra män/pojkar/karlar och pappor där ute. Har aldrig önskat mig något så mycket. Ytterligare ett TP jag inte skulle förlora i... :-)

Lunch på rutin

Kollega 1 kommer in vid halv tolv tiden idag och frågar om hon får bjuda mig på lunch. Tja varför inte.

Fel fel fel fel fel.

Det visste jag redan när jag sa ja men gratis är gott så varför inte.

1 timme med bitchande kollega som talar om hur synd det är om henne, hur elak kollega 2 och chefen är, hur synd det är om oss andra, hur hon nu ska sluta samarbeta med kollega 2 för att kollega 2 hatar henne.

Jag?
Jag åt min fisk, nickade, såg förstående ut och hörde inte ett ord.
Hon betalade för maten så jag var nöjd.

Hur jag visste vad hon pratat om om jag inte hörde?
Jag har ätit med henne förut.
Brukar avbryta henne halvvägs genom att ställa en fråga om antingen hennes barn, fråga om hon klippt sig (jättefin i håret idag) eller köpt nya glasögon (de passar dig)*och le mot henne. Då pratar hon sista halvtimmen utan avbrott också utan att jag behöver svara.


A.

* Här kan man lägga in en dubbel. "... Har du både klippt dig och skaffat nya glasögon. Passar otroligt bra ihop. Du ser modern ut..."

Musik och julklappar...

5 dagar till julafton. Alltså snart dags för den årlig utdelningen av julklappar från Le Blogg till trogna läsare. Som tidigare nämndes så fanns det bara 5, kanske 6 stycken förra året som fick julklappar som borde passa dem. I år är det några till som får. Ni kommer alltså inte få något, bara vad jag skulle gett er om ni skulle fått något...

Vad jag tycker passar bra.

Och det gäller alltså bara er som jag vet vilka ni är. Alltså ni som kommenterar. Har en massa bra julklappar på gång till er.


I övrigt.

Det roligaste jag hört på radio på evigheter igår. Hej Domstol och deras genomgång av äckliga män som sjunger om unga flickor.

Att Flamingokvintetten gjort ett antal låtar som koncentrade sig på 16-åriga flickor är lite bisarrt. Det stoppade inte vid en 16-årig tjej som omsjungdes. Nu vet jag inte hur gamla Flamingokvintetten var vid det laget men A, 30 år, skulle inte tycka att det var helt okej att sjunga om;

- 16-åriga tjejer som just blivit "kvinnor",
- 16 åriga tjejer i korta kjolar,
- 16 åriga tjejer som är okyssta,
Eller rader som
"...Nu är hon ingen babylängre...",
"som jag har väntat, hon är 16 år idag"... osv...

Rekommenderar alla att gå in på P3's hemsida och lyssna på det. Lite äckligt men roligt gjort.


A.

Hipp Hipp Hurra

Le Blogg 1 år idag.

Idag. För precis ett år sen föreslog/beordrade CK mig sluta maila hela tiden om att jag inte hade något att göra och starta en "jävla blogg istället" om jag hade något att säga.
Mitt svar till honom:
"hur gör man det då?"

Han skrev något om att om jag hade tid att maila om det så hade jag tid att hitta det på nätet. Ett år sen mina vänner. Något som startades på ren jävelskap. Då var det 5 personer som fick veta om den.

Först inlägg: Måndag 19:e december.
Första kommentar: Clark Kent. (CK)
Första kommentar av "utomstående" : Ajja, vart helt chockad över att någon läste den förutom de tokar jag berättat för den om...



A.

Ett av de nattliga sms:en...

Ska bjuda på ett av de nattliga sms:en som skickades. Det här valde jag att skicka till min gamla fotbollstränare, en kompis i Småland och en kille i laget. (35 med två små barn)

"Vet intf... orleafe slit samma...jaga påtag hemma. ad du? Trojt"

Observera att det här antagligen är det mest läsliga jag skickade. Vad tror ni?


Alltså, alkolås eller aldrig ta med telefonen ut igen?

A.

Dagens räddning

Att höra en 50-årig gotlänning beställa en "Kebabpitse" är för jäkla kul... Med extra vejtlöjkssaus...

A.

Le Fredag, Le Lördag och Le Söndag

Le Fredag. En lugn tillställning hos kollega med många landsmän som firade sin doktorandexamen. Jag föregick med gott exempel och både körde och var nykter. Något jag borde satsa på oftare.

Le Lördag. Fest. Hos Geishan. Trevlig fest med söta flickor och stiliga karlar. Dock en skumfigur som såg ut som Super-Mario och envisades med att tala italienska. Tror jag beställde en Capriciosa innan jag gick. Lite onödigt kanske. Men nu tar vi det i punktform och jag vill direkt be om ursäkt för alla fyllon jag hånat. Om man dricker lagom mycket slipper man nämligen;

• Läsa en utbox med skjukt oläsliga sms. Som skickats till flera personer. Alltså samma sms till flera personer. Som är oförståliga. Personer som inte behöver få såna är tex gamla kompisar på annan ort. Fotbollstränare och dylikt.
• Vakna 08.32 av att Le Mor ringer med gråten i halsen och undrar vad som hänt. Inte så konstigt då hennes 30-årige son somnat på telefonen och har ringt henne 10 gånger mellan 04.30 och 06.00...
• Tro att man är hungrig på söndagen och åka ner till McD för att äta en halv chicky-bit...
• Åka till Statoil klockan 23.00 när man blivit hungrig och köpa en påse chips.
• Och eftersom man sovit hela dagen i princip så kan man vara vaken och se på Magnum klockan mitt i natten.*
• Just ja, man slipper bli uppringd av gammal fotbollstränare och fråga vad jag försökt säga mitt i natten...
• Öppna garderoben och se att alla drag-hyllor ligger fint staplade på golvet istället för att hänga där de ska... Känns ju dessutom ruskigt logiskt att ta ett par nya strumpor när man kommer hem.
• Höra det hjärtligaste skratt jag hört av kompis när jag berättade om mina bravader...

Annars?

En kanonhelg och hade jag varit en person som skäms för mig själv hade jag inte gått ut på ett par år antagligen. Minst. Nu skäms A sällan över något som rör honom själv. Däremot å andras vägnar. Ganska ofta.

Mest obefogade/felriktade: Geishan som säger åt mig att säga till The Brat att sköta sig innan vi kommer. Känns som hon var orolig för fel person.

A. Snart nykter...

* Gjorde inte så mycket eftersom Magnum är det coolaste som gått på tv...

Tvillingdetektiverna feat Lillbrorsan...

Klockan är tre. Inte en chans att jag jobbar en minut till.

Istället så avhandlar vi Le Helg.

Ikväll. Tråkig jobbrelaterad fest med kollega. Jag tar bilen. Det kommer bli mat. Sprit. Öl. Och kollegor. För den här festen så passar jag på att ha en bra hårdag och känna mig på bra humör men den sortens humör som passar bättre med kompisar.

Imorgon. Fest. Utgång. Med kompisar. Jag tar inte bilen. Det blir sprit. Öl och kompisar. Till det här är jag osäker på min hårstatus. Alla vet att det är större sannolikhet att vinna 25000 i månaden i 25 år än att ha två bra hårdagar i rad. Mitt humör kommer vara den sortens som passar till kompisar. Även om jag faktiskt inte känner så många.

Gillar fester där man inte känner så många. Speciellt brukar jag alltid kunna hitta någon som är precis så där överpretantiös så att han (är alltid en han) inte fattar att man driver med honom...


Resten av lördagen kommer bestå av kaffe hos M&P, julklappsshopping med Le Twin. Stora dyra presenter ska införskaffas till Lillbrorsan.

Bara lillbrorsan kvar att köpa julklapp till.
Och kanske Le Twin. Tröjan jag köpt var så snygg att jag funderar på att ta den själv.

Köp en likadan kanske någon tänker?

Icke. De dagarna när A och Le Twin gick omkring och såg ut som Tvillingdeckarna är förbi. Dessutom var jag alltid den som fick något i rött och Le Twin i blått.
Apropå Tvillingdeckarna (Klas och Göran?) så är det lite roligt är att vår kompis hade klara drag av Hubert över sig...
Lite tänkare. Han tänkte dock sällan rätt.
Men tänkte försökte han.

Den mest klassiska julklappen A har fått fick han av Lillbrorsan. Som 14 åring, en doftgran till för bilar . I form av ett Djurgårdsmärke. Luktade bordell* inne på rummet bra länge och har sedan dess varit ett stående skämt bland sönerna i La Familia...

- Vad önskar du dig i julklapp då?
- Tja, en doftgran vore ju bra...

Mamma A gillar det inte alls utan blir tårögd och vill inte fira jul alls i det läget. Då får vi be om ursäkt. Just att be om ursäkt har hänt ett par gånger.



A. Utan doftgran.

* Jag vet givetvis inte. Det är ett talesätt. Ett modernare "liten tuva stjälper ofta stora lass". Typ.

Dagens glada nyhet

Innan jag berättar för er om vad bra karaktär är så kan jag upplysa om att det stora svenskfinska företaget i söderförort vill träffa mig igen för vidare intervjuer...

Detta trots att jag var helt ärlig med att jag inte arbetat så mycket inom den sektorn tidigare. Det ni.

Keep on holdning the thumbs!

A.

En bra morgon börjar med lite lögner...

Fredag idag.
Kopieringsmaskinskillen är här. En skön snubbe som började med att tala om att han aldrig sett ett liknande paper-jam. Sånt gillar jag.
Jag blir skrämmande glad när det kommer hantverkare hit. Kanske är något med deras Blåkläder... hehe

Annars kan vi konstatera att jag årets bästa hår-dag. Har redan varit och speglat mig fem gånger sen jag fixade frillan för en kvart sen. Ett skrämmande drag jag upptäckt hos mig själv.
Men det ser bra ut. Sjukt bra ut.


Uppdatering på Le Plan.
Jag ligger ca tre veckor för plan.
Jag har redan klarat av steg 1. Att berätta att min "flickvän" har fått veta att hon inte får förlängt på jobbet och ska åka hem över jul nu ikväll alltså.

Ibland blir jag lite överambitös så jag la in ett par smålögner till dessutom. Mest för att se om det funka.
Som tex;
- Att hennes chef "redan" lovat henne att få förlängt men nu fått besked från personalavdelningar att det var totalt anställningsstopp.
- Att hon skulle åka hem till sina föräldrar ikväll och vara hemma över jul.
- Att hon var tvungen att jobba i mellandagarna när jag ska bort osv.

Hon trodde på allt. Och helt ärligt varför skulle hon inte det. Inte direkt så att jag misstänker att folk står och ljuger mig rätt upp i ansiktet.

Jag tror det tar slut med tjejen snart. Det känns så. :-)

Det kändes rätt bra och jag satte mig med ett leende på läpparna vid skrivbordet (aka bombnedslaget*), lyssnade på Mad World på youtube och funderade på vart världen är på väg med all oärlighet som finns här**, spöade Adam igen i Vinn Adams pengar.


Igår fick jag höra att jag har dålig karaktär. Som att jag inte visste det redan. Men jag tycker jag har en bra karaktär. Jag är nöjd med den. Den tillåter mig allt i princip. Som tex den chokladbollen jag ska gå och köpa nu...

Sen har jag faktiskt inte kommit på vad dålig karaktär är egentligen. Ska klura på det och berätta det för er sen...

A.

PS. Tror inte jag orkar jobba så mycket idag.
* Inte ett bombnedslag av den sorten man vill titta på...
** Tog ungefär 1 sekund sen så kom jag fram till att det nog inte är så farligt med vita lögner.

Le Plan

Som Moi kommenterade i det förra inlägget är det dags att "komma ut" inför kollegorna. Alltså berätta att det tog slut med Ex:et för ca 1.5 år sen.

Att jag inte har berättat det har sina orsaker. Framför allt att jag inte har någon lust att prata med dem. Det har ju dock satt mig i klistret ett par gånger. Då jag blir ombedd att ta med mig min flickvän som ingen utom Kollega 1 har träffat.
Och då ingen ställer upp på att låtsas vara min flickvän mot gratis sprit och mat på diverse tillställningar så är det nu dags. *
Eller snart i alla fall.
Jag ska berätta det för dem. Och jag har en plan.

Det är snart jul. Jag kommer tillbaka från ledigheten och det är den perfekta tidpunkten.
Det kommer att bli en liten process. Jag räknar med att den tar ca 1 månad.

Le Plan.
Jag kommer tillbaka från lite ytterst välförtjänt julledighet. Lätt rödögd och med tårarna i ögonvrån.**
Pratar lite med Kollega 1 som är värsta sortens skvallertant. Berättar att det är lite problem. Ex:et som när hon bodde här arbetade på ett vikariat på en Le Bank och hon får inget förlängt kontrakt där.
Anställningsstopp.
Och hon har inget jobb, längtar hem till Norrland där hon har ett jobberbjudande.
Hon funderar på att ta det.
Ca en månad senare har hon bestämt sig för att hon vill flytta hem och ta det jobbet?
Det är i princip slut då.
Nästa gång kollega 1 frågar så har det tagit slut för att det inte funkade när hon bodde där och jag bodde här...

Ganska bra plan va?
Jag är alltså officielt singel på jobbet i slutet av januari! Då har det bara tagit ca 18 månader att berätta det på jobbet.


Dagens fråga blir således. Exakt hur dum i huvudet är jag?


A.

* Vilket är jävligt frikostigt för att få umgås med A.
** Skulle kunna vara vilken morgon som helst.

Storfrämmande på kontoret

Idag har vi haft stor främmande alternativt inbrott på kontoret.

Kopieringsmaskinen är paj igen och ingen har gjort det. Helt jävla otroligt.


Sen undrar jag över det kloka i att ha personal som inte pratar svenska i kassan under julhandeln. Känns som ett stressmoment man borde slippa. Nu är dock alla julklappar utom till Lillbrorsan införskaffade.
Nu kan jag koncentrera mig på att dricka vatten och töja ut magsäcken för att kunna äta så mycket som möjligt på julafton. Och komma på fler spydiga kommentarer om Ferdinand. Min egen nemesis. Jag tål inte den tjuren.

Imorgon är det en liten deja-vu för A igen. Bortbjuden till en kollega som har doktorandmottagning. Givetvis med flickvän.
- Det ska bli så kul att träffa henne igen, säger den enda kollegan som träffade exet.
- Mmm... hon är sjuk så vi får se får jag fram...

Är det att ljuga att inte berätta sanningen?

Om det är så så kommer jag återfödas till en mygga. Eller krokodil.
Hur som helst. Ingen gillar någon av dem.

A.

Man skrattar men kokar inombords...

Igår spelades det innebandy. Som vanligt lottade vi ihop lagen och spelade ett par matcher där förlorande lag alltid hade chansen till revansch.

Först till 10 gällde och vi brukar hinna med ca 4 matcher på den tiden.

Som vanligt är det alltid en som lyckas hamna i det vinnande laget varje gång. Han blir givetvis otroligt stolt. Går omkring som en tupp och berättar hur bra han här. Lika given som den personen är den som hamnar i det förlorande laget varje match och får höra ett konstant hån av de andra.

Men åter till den personen som vann alla matcher.
Han som är på topphumör och skrattar, retar de andra utan att egentligen vara ett skit bättre än de andra på innebandy. Ibland är det ju lätt att vara på bra humör och gärna passa på att sticka in lite retsamma kommentarer medan klubbor kastas i väggar och som i går slås av på ett av målen.
Man skrattar ju även om man skitsur egentligen. Man är ju med kompisar. Man ler lite samtidigt som man vill slå ihjäl personen egentligen. Man försöker ju samtidigt trycka till den personen lite extra.
Ge ett tjuvnyp eller tjuvslag med klubban när man får läge.

Men det är ju en sån dag när allt lyckas för den jävlen. Så alltså missar man.

Sen avslutas det i omklädningsrummet med att han med glädje berättar hur bra han var, hur många mål man gjort. Och det avslutas alltid med, mer säkert än att det är mörkt ute i Sverige i december, med frågan;

- Vad hade du för facit ikväll då?
Riktat till kvällens loser.

Vissa är värre än andra på det.
Vem av dem jag är?
Han som är värst. Och igår fick de höra det!!!

A. Innebandyvirtousen

Hmm...

Moisthlm och Ninde. Ni får dra ett tungt lass numer.
Och helt ärligt så jävla obehaglig kan inte alla utom Moi& Ninde tycka att jag är. Alltså med tanke på att jag inte kan kommentera ett skit hos nån. Spärrad hos alla?
Utom hos nämnda damer då.
Jag som har så mycket vist att dela med mig av...

A.

Filmkrönikan

Det här skulle egentligen handla om Filmkrönikan. Men så spelades Pogues & Kirsty MacColl - Fairytale of New York på radion... Världshistoriens bästa jullåt.

Topp 3 för er som vill veta.

1. Pogues & Kirsty MacColl - Fairytale of New York
2. Chris Rea - Driving Home for Christmas (räcker med en resa på 3.5 minuter för att man ska hinna lyssna på den. Alltså ett måste på vägen hem till M&P på julafton hur nära ni än bor...
3. Busungarna - Tomten jag vill ha en riktig jul....


Sämst alla kategorier... Triad - Tänd ett ljus. Kräkvarning.


Men nu tar vi Filmkrönikan. Två viktiga frågor.
1. Vart har de gjort av Orvar?
2. Vem är den skitnödiga kvinnan som sköter det nu som inte fattar att vissa filmer har olika målgrupper?

Jag har svårt att klara av när människor bestämmer vad som ska vara roligt. Som hon i Filmkrönikan. Tillsammans med en finlandssvensk jag aldrig hört talas om och Maria Lundström (?) - Sally alltså, väljer hon att ha se på Jackass 2 som film de ska diskutera.
Programledaren visar sig först vara otroligt dåligt påläst. Hävdar att de skämtar med tjocka och dvärgar. Att de två varit med sen början i Jackass har hon ingen aning om utan väljer att se det som att de driver med dem. Sen dömer hon ut "skämten" som enligt principen; tråkiga, det är inte humor, vilka skrattar egentligen åt det här.
För att avsluta med att "är inte det här tragik egentligen?"

Man tror att det är nog där. Att hon redan visat att hon varken gillar det eller ens förstår det.

Sally/Maria Lundström försöker dämpa fallet lite med att faktiskt berätta hennes son skrattade så han var dubbelvikt i bion när de såg den.

Då kontrar människan snabbare än Ronaldinho i ett 1-mot-1 läge med;
Var är den konstnärliga lusten?
Snabbt följt av "är det det här världen behöver?"

Snacka om miss på öppet mål. Knappast så att Jackass riktar in sig på medelåldersfilmkritiker. Att de har en enorm mängd människor som följer dem, låt vara folk i en ålder som är betydligt yngre än vad hon var spelar ingen roll.

Hela diskussionen påminde så mycket om när Wasp diskuterades med Siwert Öholm på 80-talet att jag blev livrädd.
Hela diskussionen runt det hela är ju bisarr.

Vad är film? Det som en skitnödig medelålderstant vill se?
Vad är kultur? Det som en medelålders skitnödig tant vill tycker är kul?
Och egentligen, har världen verkligen behövt någon film med undantag för kanske Schindler´s list?

Kan för allt i världen inte se behovet för världen av Almodovar's filmer, Svarta, vita eller blå filmer från Polen eller något om rum på andra våningen därifrån det kommer sånger...

Förresten, om jag gillar Jackass?
Inte det minsta. Tycker de är ganska äckliga och får sjuka rysningar när folk gör illa sig och de zoomar in skrapsår större än mitt kylskåp...


A. Som ska nynna jullåtar hela dagen...

Saker som händer på tv händer inte i verkligheten

Efter en viss tids sömn i soffan vaknade jag och såg på tv. Grey's Anatomy. George (?!?) hade dragit axeln ur led.

Sjukhus är ju på tv en sann källa för romantik.

Nästan så att jag de 23 första åren av mitt liv ville hamna på sjukhus, bryta ett ben eller något liknande. Men inget hände. Inte allvarligare än en stukad fot. Men till slut så hände det.
Axel ur led. Precis som George.

Han. Genom att sitta där så med en Axel Luxation som det så fint heter blev han uppraggad av en läkare.

Jag. Fem gånger med en axel ur led som vägrat hoppa tillbaka. Aldrig har jag ens fått en kvinnlig läkare. Det närmaste att bli uppraggad jag blivit i skadesynpunkt är att jag fick åka rullstol för att jag inte kunde stå pga alla muskelavslappnande medel jag fått i mig.

Kommentaren om att ring mig, eller ett telefonnummer har jag fått. Av läkaren som inledde mitt akutbesök med frasen

"... Oj, sitter ledkulan på ryggen, den har alltså hoppat ur bakåt. Det har jag aldrig sett förut..."

Det kanske hänger på hur allvarlig skadan är? Ingen har ju dött av en axel ur led.*

Så jag pajade knät istället. Tänkte att en lite allvarligare skada gör nog susen. När jag ska operera knät så lyckades jag i alla fall få några leenden från sjuksystrarna.
Det gjorde mig varm och glad.
Tills de sa att operationskläderna jag fått skulle vara öppna i ryggen och inte knutna som en morgonrock. Då vart jag ännu varmare och såg mig själv i en spegel. Där stod jag och och såg ut som en spansk pianobars-casanova med "uppknäppt" till naveln...

Alltså.
Skador funkar bara som uppraggningsknep i tv. Och sjuksköterskor har inte korta vita kjolar heller. Och djupa urringningar. Däremot är alla snälla.


A.


* Även om jag med stor övertygelse trodde det...

Ps. Saker som inte heller funkar. Att dra axeln tillbaka själv som jag lärt mig och hänvisa till Mel Gibson. Folk tycker mest att det är läskigt eller äckligt...

Posten överraskar

Tillsammans med posten idag delade den trevlige brevbäraren ut en blomma. En julstjärna. Så nu sitter vi två stjärnor och lyser här. Hade vart enklare för Fuglesang att ta t-banan hit...

A.

Ps. Alla presenter till kontoret hamnar på mitt rum om jag ser dem först. Alla. Undantagslöst.

Lucia - 11 dagar till utklädnad och 6 dagar till 1 år...

Le Blogg fyller snart ett år. Ska givetvis firas med en chokladboll om dagen fram tills det är dags att fira stort den 19:e. Då blir det en vaniljbulle...

Idag är det Lucia, det firas traditionellt med glögg och Lussebulle nere hos tjejerna på cafeét. Det blir bra. Någon musik-klass som sjunger så ljust så ljust, ja så ljust att man tror att Staffan Stalledräng var en jockey i en liten färgglad glansig tröja och hjälm istället för toppig strut. Men glögg och Lussebulle och jag är inte så kräsen...


A.

Idag har jag nada att göra alltså ska viktiga ämnen behandlas här istället. Som Filmkrönikan, hur användbart en skada är i raggsynpunkt och sånt. Som ni inte kan vara utan....

Nog är nog...

Okej. Det räcker nu Anna. Ingen tror på dig i alla fall. Du firade med ditt rugbylag. Din första lögn kom antagligen i samma sekund som du sa att du var nykter på Crazy Horse. Det faller på sin orimlighet.

Precis som åskådaren per definition är oskyldig och Victoria Silvstedt troslös så är gäster på Crazy Horse per definition inte nyktra.
http://www.expressen.se/index.jsp?a=789420

Sen så stör det mig oerhört att jag 3-4 gånger idag hört början på Sara med Mauro Scocco... Varför kan de inte spela hela. Bittert.

A.

Ps. Märkligt att just Leif Silbersky dök upp till det här målet. Snabbare till mål som drar till sig press än Bionda slår Aftonbladet på speed-dial?

Som utlovat

Eftersom Le Blogg tar sig själv på mer och mer allvar och jag känner att jag vill sprida mina visdomsord till er och kanske framför allt till Lillbrorsan som behöver dem mer än någonsin så har jag tittat runt lite på en del andra bloggs...

Böcker är ett populärt ämne.
Nästan lika populärt är det att lista de böcker som betytt mest för en själv under sin uppväxt eller när som helst. Känns lite väl överpretantiöst så varsågoda!

Här kommer då listan om vilka böcker som inte påverkat mitt liv alls...

1. Sagan om Ringen trilogin - Absolut bra böcker men har de påverkat mig? Inte alls. Jag drabbades aldrig av en större vilja att klä ut mig i spetsiga öron*, klistra bomull på tårna och springa runt i en skog och låtsas att det var på allvar...

2. Brott & Straff - Fick mig inte att tänka över den stackars Raskolnikov eller ens fundera på varför han blev/var galen utan snarare förstå varför folk ibland kan begå brott. Som bokbränning. En absoult waste of time.

3. The Game - Kom ärligt inte ihåg ett enda raggningsknep efter jag läst boken. Inte ett enda. Kom inte ens ihåg dem när jag läste boken. Kommer knappt ihåg att jag läst den. Kommer tyvärr ihåg att jag betalade för den.

4. Allt som Tom Clancy har skrivit. Jag tappade bort mig i den första bokstavsförkortningen...
Sen kom det en miljon bokstavsförkortningar till...
Hans böcker är som en uppmaning att dra på sig ADHD, DAMP, CU, KOL, AD eller vad som helst. Bara det går att förkorta till en bokstavskombination...

5. Clownen Jack. Så otroligt trist. Mitt enda minne är att jag fick i princip läsa hela boken högt på svenska lektionerna för att en lätt skåpsupande svensk-lärare tyckte att om jag ändå skulle prata så kunde jag läsa högt... Vad den handlade om, ingen aning. En clown? Kanske har den satt spår ändå då jag verkligen inte gillar clowner men tror det beror mer på Manne som jag kommer ihåg alldeles för väl...


Så då kan ni alltså inte skylla på dessa böcker att jag blev som jag blev.


A.

* även känt som Idol-Snäckan-öron...

Kindergarten

Nu kör vi lite Letterman.

Top 10 sign of the you work in a Kindergarten;

10- Ingen klarar av att sätta in disken i diskmaskinen...
9- Alla pratar om vad deras barn gjort i helgen...
8- Allt som blir fel "var inte meningen"...
7- Att en stängd dörr mer ses som en utmaning än att den personen innanför är upptagen...
6-Din kollega vågar inte gå in först pga att hon inte vet hur man larmar av lokalen (jobbat här i 15 år)...
5- Din kollega ber om din hjälp för att hon inte hann fixa sin deadline pga att kollegorna som var klara och gick hem, och hon kunde inte larma på heller...
4- Ingen har dragit in virus i datorerna trots att du kollega 2 har fått så mycket virus att din dator inte ens går att sätta på...
3- Ingen klarar av att beställa nya toners till sin skrivare själva...
2- Ingen har tagit de sista kakorna...
1- Ingen har kopierat i kopieringsmaskinen trots att det är ett större paperjam än Watergate...


Nästa inlägg kommer bli i sann pretantiösblogganda. Böcker. Har med stort intresse läst i andra bloggar om listor om vilka böcker som påverkat dem mest. Le Blogg vill inte vara sämre. Le Blogg kommer lista böckerna som inte påverkat A ett skit...


A.

Och dagens fråga

Vart har Rebecca de Ruvo tagit vägen?

Namnet kom upp igår under middagen och jag lovar. Jag tänkte på henne varje sekund under resten av middagen förutom när jag pratade. Men sen. Och så hoppas jag att jag drömde om henne. Vaknade tröttare än nånsin så det är inte omöjligt.

Och nu spelare de Vanessa Paradis på radio. Blir nog inte mycket gjort idag.

A.

Född med silversked i mun?

Inga tårar. Det gräts inte det minsta under familjemiddagen till Nobels ära igår. Fast vi tröttnade som varje år på Nobel och valde att fira Le Mor som fyllde år istället.

Och presenten uppskattades. Inte så mycket att hon grät men tillräckligt. Och det räckte för mig. Det var en trevlig middag bestående av kött, potatis och tårta med frukt.
Det absolut bästa? Jag har en oxfilematlåda idag. Slå det.

Sen händer det märkliga. Inte att Lillkillen kallar farsan för gubbjävel igen även om jag än idag ångrar att jag inte orkade komma över den kvällen på middag. Hade vart det roligaste jag sett. Eller hört.

Utan. Helt plötsligt. Till tårtan dyker de upp. Silverskedarna. Och inte mammas. Utan Pappas. Han har en stor samling graverade silverskedar med renar och sittt namn på, som han fått sedan han var liten. Han visar sig ha släkt som är lappar och samer* och trodde att han skulle få en ren när han fyllde 18. Det var fel. Han fick fler silverskedar. Silverskedsdiskussionerna leder oss in på A's favoritprogram - Antikrundan, som sedan leder vidare till Antikdeckarna.
Jag vet. Jag har för mycket tid och ser för mycket på tv.

Hur som helst. I Antikdeckarna ska man lämna något värdefullt till auktion och sen så tävlar två nissar om vem som säljer sin pryl dyrast. Givetvis kommer frågan upp om vad man själv har hemma som kan vara antikt som man då skulle lämna.

A driver diskussionen och frågeställningarna.

Sällan har jag sett två personer bli så paffa över svaren som kom från Le Twin och farsan.

Le Twin pekar direkt på sin något år äldre flickvän lite diskret och farsan säger rakt ut,


"... Ja det skulle väl få bli er mor det..."


Och direkt ramlade en massa pusselbitar ner på plats. Är det konstigt att jag är singel med såna manliga förebilder. Inte värst.


A.

Ps. Jag skulle lämna min brandspruta. Eller min samling av tändsticksaskar :-)

* Och det visste vi ju sen innan iofs.

Peg Bundy, Lillbrorsan och 50 meter fyllesim... Eller en vanlig kväll i mindre stad.

Fredag kväll i den lilla staden med den stora halstablettsfabriken. Hur fel kan det gå egentligen? Inte så fel. Tycker man. Men oj vad fel. Att tro det alltså. Allt gick fel. Speciellt för Geishan.

Hur gick det till då?
Allt startade i lugn och ro med middag hos CK & Lois Lane, tillsammans med Geishan och Lillbrorsan. De två sistnämnda gjorde sitt bästa för tala om för hela området vad de tyckte i diverse frågor. Slutade med att båda två fick jobberbjudande som mistlurar. Och att vi andra inte hade någon hörsel kvar. Var dock senare positivt då de båda fortsatte att snacka.

Ni som gillar choklad. Ett tips. Ta aldrig reda på exakt hur beståndsdelarna smakar. Jag lovar. Kakaosmör, kakaobönor, kakaofragment och sånt smakar inte bra. Inte bra alls. För att skingra tankarna så kom Lillbrorsan med en idé.

Ta en matsked kanel i munnen.
"...jag lovar det är skitkul..."
Alla vägrade. Sen berättade han det roliga i alla fall. Man brinner typ upp i munnen.
Hade ju vart en kul avslutning på det hela. Han har så mycket bra ideér.

Sen krogen. Där slår Geishan rekord i att vara full, Lillbrorsan kallar sin kompis flickvän för Peg Bundy. Hon blir glad. Den här staden är inte som alla andra.
Som avslutning på kvällen väljer en indianfull Geisha att ramla i en vattenpöl.
Tur att hon hade en vit jacka. Så att de som inte såg själva fallet i alla fall kunde skratta åt henne eftersom hon var så skitig.

Nu ska vi inte bara skämta om det. Geishan är kort. Till och med mycket kort. Och alla vet att de flesta drunkningsolyckor sker med alkohol i kroppen.

Kvällens mest storstilade gest. Lillbrorsans kompis S som flott vill bjuda brödraparet på varsin Fernet. Eftersom gratis är gott till skillnad från Fernet så tackade vi ja. Sen hade han exakt 40 kronor för att betala dem. Inte lätt att vara student men Lillbrorsan skäms inte utan sa helt sonika.

"...Det är lugnt S, brorsan tar de här..."

Kan inte vänta tills jag får gå ut med de två igen.


A.

Over and out

Ser ni EKSet på väg norrut så tuta inte.
Jag är grymt lättskrämd. Har ni tur kan det ramla in ett fylleblogg meddelande ikväll då det finns datorer där jag kommer att hålla hus...

det ni.

Nu går jag likt Fuglesang ut 5 minuter tidigt. Skillnaden var att jag planerat att gå ut hela tiden 5 minuter tidigt.



A.

Le Planering

Le Helg ska gå i vänskapens och förbrödringens tecken. Alltså ska Lillbrorsan och CK&Lois Lane hälsas på.

Diverse alkoholhaltiga drycker är inhandlade och bilen tankad. Allt hade varit frid och fröjd om jag inte haft så tråkigt just nu. Förmodligen kommer jag prata ihjäl någon den första timmen.

Lördag ska spenderas med brorsan på diverse matställen och kanske ska det inhandlas någon julklapp. A vill gärna bidra till de 22 miljarder som vi handlar för och eftersom jag åker upp längs kusten och norrlänningar handlar dyrast julklappar kan Le Mor eller Le Twin skatta sig lyckliga eftersom jag bara har de kvar att införskaffa något åt.


I övrigt så är ideerna om vad man ska göra för att slippa ha så tråkigt bra. Allt från spikar i kollegornas stolar till att från andras mailkonton maila småsnuskiga meddelanden till deras partners och som avslutning slå sig ner i soffan med rödvin och Entourage på tv:n.
Alla ideer är bra. Men vinnaren blir utan tvekan KIM M för sin ide om snuskmailande till andras partners från andras datorer. Sjukt roligt och nästan så jag testar...

Söndag, dagen D. Nobeldagen eller Le Mors födelsedag. Frågan är, kommer hon gråta av lycka över A's present. Förhoppningsvis inte. Har svårt att veta hur man ska bete sig när folk gråter. Brukar sluta med att jag berättar den "roliga" historien om "Vattenskallen som gick på disco"*

Brukar byta fokus från gråt till ilska/uppgivenhet riktat mot mig istället...

OCH,
Eftersom jag utlovade reklam så klickar ni givetvis alla på Kim M-länken och läser vad han plitat ner..


A.

Ps. Om jag sitter ensam på kontoret, är det då meningen att jag ska svara i telefon om det ringer in? Kan bli svårt... Har ett par privatsamtal kvar först...

* Ni vet vilken jag menar...

Hej, ska vi dansa?
Ja tack Jättehjärna...

All by myself

Är inte lika roligt längre...

Det ringer inte ens någon och skäller på mig. En postkille som såg ut som Abbe Barsom var här och det är det roligaste som hänt. Överlägset roligaste. Han var visst van vid den kommentaren dessutom.

Orginell är man inte... Heller.

Lunch snart och jag saknar nästan. Bara nästan, kollega 1-6.


A.

Nu tas alltså förslag emot på vad jag ska göra. Bästa förslaget vinner gratis reklamplats för sig själv i nästa inlägg på Le Blogg.

Saker jag kan göra idag...

Idag kan jag göra i princip vad jag vill. Ensam på Le Office.

Har redan hunnit med att småsjunga lite. Eller riktigt högt och falskt faktiskt.
Jag kan lägga mig i soffan och läsa tidningen.
Jag kan lägga mig i soffan och sova en stund.
Jag skulle kunna jobba naken.
Jag kan, om jag vill gå på toaletten med öppen dörr.
Jag har och ska läsa en massa onyttigheter/mindre världsligt viktiga fotbollsnyheter.
Jag kan och ska hetsa folk att skicka roliga/snuskiga/oanständiga/tråkiga mail till mig..


Det blir min dag det.

Men jag vill inte överarbeta situationen så ett tag till blir det att smyga runt och sjunga "All by myself". Och då bara den textraden.


"Alll baaaaj maaaaaajseeeeeeeeeellllllllffffffff"

A.

Surprise...

Trist för dig Christer. Rymdvärldens driftkucku utan att ha gjort ett enda fel själv. Samtidigt är jag inte en bättre människa än att det här var precis vad jag hoppades på när jag gick och la mig igår...

Bättre lycka nästa gång Chrille...

A.

Dagens skörd

1 stycken godiskorg. Fylld med lakrits och choklad och givetvis en miljon små hårda karameller som av en slump är inslagna i ett papper med hyresvärdens logga på...

Men dagens fråga;

Var är skumjultomtarna?

A.

One of those days

Exakt hur tänker man om man på morgonen bestämmer sig för att inte ta med sin matlåda utan att äta ute och då inte ta med sig pengar, kort eller något av värde till jobbet?

Just, jag måste tanka också...

Perfekt. Och solen skiner. Bilbo har väl slängt ringen i rätt vulkan...

A.

Donnerstag

Är inte detta decemberväder otroligt likt det väder som finns i Sagan om Ringen-filmerna?
Ni vet när man ser ett stort mörkt moln breda ut sig över landet. Lååååångt borta ser man ibland lite blå himmel men det känns mer och mer avlägset...

A.

Dagens två stora frågor och en följdfråga

Pratade innan lunch med en kompis i telefon.
Eftermiddagens privat samtal tillsammans med en kopp te då jag hört på radio att det finns antioxidanter i te och det är nyttigt*

Åter till telefonsamtalet. Då han inte det minsta bryr sig om mig uppenbarligen så ska han visst åka till varmare breddgrader utan mig. Jag avslutar samtalet med ett halvironiskt**

"...du får väl skicka ett vykort..."

Därifrån till dagens frågor;
- Varför skickar ingen vykort längre?
Har inte fått ett på flera år tror jag...

Sen vart det lunch och när jag i min ensamhet, med en tidning under armen klev in på lunchhaket på betryggande avstånd från där kollegorna brukar äta. Då tyckte jag direkt att det var ett bord med kvinnor/tjejer som kanske inte stirrade på mig men tittade lite för länge på mig.
Fåfång som man är sträckte jag på mig lite extra.
Försökte se cool ut.
Som att jag liksom var van vid den reaktionen.

Sen passerade jag spegeln.
Oh my god!

Därav fråga två.

- Varför ser de flesta tjejer sexiga och coola ut när de går i motvind och håret blåser omkring medan man som kille ser ut som man kammat sig med sprängdeg?
Och följdfrågan är lika naturlig.
-Varför lägger sig håret tillbaka på plats hos en tjej medan semtex-frillan stannar på en kille...


A. Lätt rufsig.


* Ingen aning om vad det är.
** Ironi är INTE ute på Le Blogg

Chi McBride

En typisk dag på Le Kontor.


8.00 - En stressad A som inte har fixat håret kommer in till jobbet.
8.05 - 08.10 A väljer slips ur arkivet. (Byrålådan)
8.10 - 8.20 A tar med sig sin slips och sitt hårvax och går och fixar i ordning sig.
8.20 -8.50 A läser mail, gör en lista på vad som måste göras och vad som kan vänta lite. Speglar sig och ser om frillan blev bra och beundrar mig själv ett tag. Läser mina favoritbloggar och sportdelen på Aftonbladet.
8.50 -9.00 Spöar Adam som vanligt i "Vinn Adams Pengar". Vad är det för jon som ringer in? Allmänbildningsnivå på en nivå som skrämmer mig.
9.00-9.02 Hälsar på tjejerna på cafeet för dagens frukostmacka. Dagen till ära leverpastej...
9.02 - 10.00 Äter frukost och svara på viktiga mail. Oftast "jag återkommer under dagen till dig med svar på dina frågor"
10.00 - 12.00 Arbetar enligt den tidigare uppgjorda listan döpt till "att göra"

Under hela den här tiden skrivs dessutom ett meningslöst blogginlägg och jag hinner bli irriterad på att inget händer i DIF's fotbollslag. Dessutom ringer jag minst en kompis och skickar ett privatmail. Sen så dricker jag en kopp kaffe som hinner kallna innan jag druckit ur den.

12.00 - 13.00 LUNCH

13.00 - 14.00 Kollar sporten, läser tidningen (ingår lite i jobbet), dricker en kopp te, mailar lite, kollar mina bloggar igen, blir sur för de inte uppdaterats nog.
14.00 - 15.00 Arbetar. Och svarar på alla mail jag måste svara på samt de jag vill svara på.
15.05 -15-10 Raderar 80 mail om att "enlarge my penis"
15.10 - 16.00 Arbetar och lyssnar på På Christer i P3 och funderar på att anmäla mig till "fredagsflörten" Glömmer det.
16.00 -17.00 Arbetar. Om jag orkar. Funderar på att börja med att träna inför Marathon men kommer fram till att jag skjuter på det.

Under eftermiddagen hinns det dessutom med minst ett blogginlägg, ett privatsamtal och en del mailande. Kanske lite msn:ande dessutom. Och en kopp te till. Plus att jag alltid hinner läsa sporten igen och kolla mina favoritbloggar.

Jag är vad man kallar en ögontjänare eftersom Le Boss tror att jag arbetar hårt hela tiden. Hur han kan tro det?

Det här är min arbetsmodell;
Jag går då och då in till honom med lite siffror, rapporter och ser bekymrad ut. Skakar lite på huvudet. Säger att vi måste diskutera igenom lite strategier osv. Han fattar inte vad jag menar och säger att siffrorna och rapporterna ser bra ut (de gör de mot målsättningar). Då säger jag att vi borde kunna öka lite osv. Då blir han imponerad och låter mig sköta mitt.


Chi McBride.
Inte nog med att det är ett av de coolaste namnen på tv just nu. Det sitter dessutom på den coolaste rektor jag någonsin sett. Hade han vart min rektor på högstadiet och gymnasiet hade jag inte ens vågat vara en ögontjänare. Och vilka betyg jag hade haft med en Chi McBride i skolan...

Det var lite kort om min dag det.


A. Ögontjänaren.