Det bästa tacket av alla.

Ni som har bil vet att man ska stanna och släppa tjejer (killar beror på vem som kör) över vid övergångsställen. Det är lag på det. Och jag stannar alltid.
Men samtidigt som det är lag på det så tycker jag att någotslags tack-gest ska utdelas av övergångaren.

Det finns ett par alternativ.

Som.

Nicken - Enklaste varianten. Bara en snabb nick mot bilen. Oftast utförd i uppåt nick-modellen. Alltså att huvudet böjs lite bakåt... Knappt godkänd.
Enkla handviftet - Snabb uppvinkling av fingrarna mot bilen. Den är godkänd och den allra vanligaste.
Stora vinket - Lyfta hela handen och en del av armen och vinka mot bilen. Egentligen den som borde vara lättast då de flesta redan idag rör på armarna när de går.

Och favoriten;

Mimningen. När tjejen som går över vrider huvudet* mot bilen och säger tack ut i luften mot bilföraren kombineras nästan alltid med ett leende. Egentligen vet jag inte om det mimas men inne i bilen hör man inget ändå...


Idag fick jag mimningen av en söt tjej. Jag har lett sedan dess.
Trots att ett jaktlag med pensionärsmän som jag aldrig vill se med vapen i hand intog lunchhaket...


A.

* Som bonus då kan man verkligen se personen. Och om det är värt le tillbaka.

Korrekturläsning någon?

Här stod det något annat men mina källor som mailar artiklar till mig har, liksom jag inte läst ordentligt. Den var visst 4 år gammal som CK påpekade och hamnar i arkivet för "tragiskt men gammalt"




A.

Internationella A.

Igår kväll. En underbar kväll. Eller i alla fall var det The Office på tv:n så jag såg framemot en trevlig kväll. Jag kände mig pigg. Jag löste ett korsord i Korsordsbilagan*. Jag var inget hungrig och eftersom jag under dagen spenderat en viss tid på att surfa efter resor till spännande och mindre spännande ställen (Jönköping) så kände jag mig internationell.

Internationell= Ät middag senare än vanligt.
Aldrig innan 20.00 i alla fall. Oavsett vad den läskiga häxan på "Du är vad du äter säger"

Jag åt inte innan klockan 20.00. Inte innan 22.00 heller. Klockan 23.35 vaknade jag i soffan med slipsen runt halsen i något som mer liknade en strypsnara. Hungrig. Nej. Inte alls. Däremot sjukt sugen på oliver.

En burk oliver senare kände jag mig trött så jag gick och la mig.
Där funderade jag på om jag var gravid.
Oliver liksom. Sen kom jag fram till att det måste vara i ett tidigt skede för det syns inte än. Eller inte så mycket.


A.

* Ett korsord om dagen håller Alzheimers borta. Precis som Brandon sa i Bevvan. Dessutom sjukt vaneframkallande. Jag skulle fighta vilken pensionär som helst över sista bilagan.

Hur man ser vilka som är sina vänner...

Räknas det som arbetstid att försöka komma på vart man vill resa om man av en slump är ledig i två veckor i maj. Och sen borde det vara en mänsklig rättighet att ha kompisar i en massa länder som är varmare än där mina utlandsboende* kompisar gör.

Och dessutom har endast en kompis uttryckt stor vilja att få besök av A. Vet inte om Hong Kong är det som lockar mest. Ett positivt svar. Oroväckande lite, och räknar inte in han i Jönköping. Hade räknat med ett postivare utfall på ett mail som sa.

"Hi,

So what are you up to in May?

What about supporting me with food and somewhere to sleep. During the days, while you work I can handle myself and the evenings we spend at bars... :-)"

Trista typer.

I ett av svaren stod dessutom;

"..Hey!

I'm not running a hostel you cheap bastard..."

Kan man åka till en varm strand ensam?
Ligga på en solstol och inte göra annat än att vinka på kyparen som kommer med parasolldrinkar?

I så fall ska jag åka med Shine och ha Bornebusch och Tornving som reseledare.


A.


* Nu ser ju de sig själva inte som utomlandsboende. Men det är för att de inte vet bättre.

En fängslande kvinna

Om jag träffar Elisabeth Shue är det här vad jag ska göra.
Jag kommer aldrig mer gå någonstans utan handbojor. Aldrig. Har uppenbarligen gått utan alldeles för länge redan.

http://aftonbladet.se/vss/noje/story/0,2789,1009481,00.html


A.

"...Men har köpet blivit makulerat så drar vi inga pengar..."

"...Så du menar att det har dragits pengar från ditt konto men att du inte fått några biljetter..."

"... 3 gånger, sex biljetter varje gång. Så många får man inte köpa..."

"... Ja, jag vet inte vad som har hänt. Det är ju inte jag som dragit pengarna..."


A.

Alltid förtjänt.

Skitdag.

A.

Okej.

Le Twin tog sig runt Öppet Spår igår. Det var imponerande. Men han vann inte. Och han verkade inte så glad efter heller. Muttrade något om att han aldrig skulle stå på ett par stå på ett par längdskidor.
Hoppas han såg ut som Wassberg med is i skägget. Ja, Le Twin kan ha sånt.

Och om han inte tyckte det var så roligt är det inget emot det här.

På allvar. Det är inte roligt längre Ticnet. Jag vill inte köpa biljetter för nästan 11 000. Och ännu mindre betala så mycket för 18 biljetter vars köp står som makulerade på er jävla hemsida.
Läge att svara i telefon nu.



För övrigt såg jag min favorittjej på tv i helgen. Elisabeth Shue. En halv film innan jag kom på att det var Alicia Silverstone. Då bytte jag kanal. Jag kände mig otrogen.

A.

Etiskt handlande är A & O....

Va fan. Om jag inte får några biljetter för att köp ej kan genomföras vore det kanon om ni på Ticnet inte drog pengarna från mitt konto....

Och eftersom jag försökt ett par gånger blev det rätt rejält med pengar...

Dårar.


A.

En Fredaglördagssöndag.

Vilodagen.

Jag är en idiot. Igår frös jag i princip alla vitala kroppsdelar av mig i S-tälje för att se på en fotbollsmatch det laget jag gillar inte ville spela.
Kallt.
Sen hem.
Och Schlager ensam i soffan. Några tankar som dyker upp.

1. Är alla låtar som spelas på radio utländska? För värre skit har jag sällan hört. Förutom Caroline Af Ugglas låt då.
2. Är Christer Björkman med i alla program för att han själv börjar märka hur passé han är?
3. Stad i Ljus. Det var en låt det...
4. Är inte spåret med att ha transor med rätt utspelat? Eller är jag trångsynt.
5. Har de delat in startfältet efter längd? Både Uggla och Andreas Johnsson använder ju stege för trösklar...

I fredags badade jag bastu och drack öl med en kompis i hans nya hus. Jättetrevligt. Sen dess bär jag alltid omkring en lapp i fickan där det står.

Bastu är bäst i ca 50-70 grader. Inte 94... Oavsett hur macho jag försöker vara. Ingen tackar mig för det.

Idag är det söndag och det finns bara ett ord som slår mig. NADA. Jag har bakat. Jag har ätit mat. Jag har tvättat. Jag har sett på tv. Inte direkt skoj. Men Le Twin håller i alla fall på att ta sig runt Öppet Spår....

Jag har så tråkigt att jag funderar på att skaffa ett gymkort. Och då givetvis ett par spräckliga, säckiga byxor, alltid ha badtofflor och en modern vattenflaska*


A.

*En sån där som det står något konstigt namn för kreatin/växthormon/ersättningspulver på. Börjar eller slutat alltid med MAX...

Den Glestskäggade 55-åringen.

Först. Bara för att klara ut alla eventuella oklarheter. Världens otrevligaste 55-åring med glest skägg jobbar på Kassaservice alldeles för nära dig. Han är så otrevlig att jag hoppas han är barnlös. Tror inte att vi skickar julkort till varandra. Fast å andra sidan vet väl ingen ens var man kan köpa ett frimärke...

Hur ni känner igen honom?

Glestskäggad 55-åring

[Gleeestschäggad femmttifemm årinng]

Kariktariska:

Glest skägg utspritt i ansikte. Rödmosig i ansiktet mellan hårtestarna.

Personlighet:

Otrevlig, ofta iklädd blå pullover med gult horn på bröstet. Har klara drag av Idi Amin och Stalin över sig. Totalt empatilös. Skulle sälja sin syster till en slavhandlare för en extra ranson julfrimärken. Dricker för mycket på julfester, stöter på tjejer som är yngre än hans dotter. Har en andedräkt som en drake och skrattar bara åt sina egna skämt. Han är definitivt den som tar sista kakan på kafferasten.

Poäng i Människoskådningsboken:

1-3(ett till tre.) Detta för typen finns på alldeles för många kassaservicar och riktiga samlare ser den inte som ett svårt objekt att upptäcka. Extra poäng tilldelas om man lyckas ge den en riktig utskällning.

Nu till mindre viktiga saker. Le Helg. En nästintill oplanerad helg.
Ikväll en lugn kväll med aktiviteter som alla finnar skulle avundas. Bastu, lite öl och en tidig kväll hemma står på agendan. Behöver ta en lugn kvällefter allt som hänt. Och speciellt efter rendez-vouz'n med 55-åring med glest skägg.

Sen är det lördag. En lördag som är helt oplanerad. Det var länge sen. Alltså dags att överösa mig med roliga förslag...

Sen är det söndag. Och då har jag inte heller något planerat. Alltså dags att överösa mig med roliga förslag...


Och just ja, på söndag håller vi tummarna för Le Twin som gör sitt andra försök att ta sig runt Öppet Spår. Sist var det Vasan men då bröt han innan stället där A med föräldrar hade positionerat sig för att heja fram honom...
Resultatet, ett brutet lopp, många grillkorvar för A och en sovande Le Twin i bilen hela vägen hem...


A.

Här.

Hittar ni mig inom en snar framtid. Ska bara ringa hem lillbrorsan så jag har någon som förstår tjusningen med mig...


LADDAD FÖR SEGER

A.

EDIT: Och med "någon som förstår tjusningen med mig" menar jag givetvis "någon som förstår tjusningen med det". Mer än så kan jag inte begära.

Karlavagnen

Har nog sagt det förut.
Karlavagnen på P4 sena kvällar. Eller runt klockan 22 i alla fall.

Stor underhållning. Det kan inte finnas ett enda radioprogram där det är en sån blandning av kloka människor, galna människor, glada människor, kompletta idioter, ledsna människor, ensamma människor, festande människor och andra människor kommer till tals eller känner att de måste dela sina åsikter med andra i landstäckande radio...

Och så låter hon så snäll som har programmet. Jag vill också ha ett radioprogram. Ett sånt som folk lyssnar på när de åker bil på kvällen.

A.

Hur många yrken?

Inte nog med att jag är längst på kontoret. Vilket kanske inte säger så mycket om min längd egentligen utan snarare om de bandarer som jag jobbar med. Det trummas, det skickas röksignaler men ingen pratar med varandra. Måste vart som för uppfinnare Bell med endast en telefon.

Nyss kom kollega 1 in och ville prata med mig. Hon hade hört vad som hänt. Hon önskade mig lycka till i framtiden och frågade om jag hade tid med en kopp kaffe. Jag gillar ju både raster och kaffe så för att citera Jakob Hellman så jag sa ja.

In i konfan. Kaffe och kakor. Och hon riktar en lampa i ansiktet på mig. Utfrågning de Luxe om nya jobbet. Inget fel med det men sen ser jag åt vart det barkar som snickaren sa och hon startar att mala som en mjölnare om hur jobbigt hon har det, att hon hoppas att det kommer in någon som är duktigt (lika bra som du sa hon men jag är inte mycket för att hylla mig själv) osv...

Sen.
Hur elak chefen är.
Hur hon ser sig själv som en bomullsplockare i Sydstaterna och kollega 2 behandlar henne som en packåsna.
Och till råga på allt. Ingen löneförhöjning för henne på 2 år. Smidig som en gymnast kommer jag på att det inte är läge att berätta att jag fått 4 under den tiden. Och som att inte det vore nog, bonusen som betalats ut i år har hon kollat upp. Att den är hemligare än armén som Cafeägare René sköter är inget problem för en nyfiken kollega tydligen.

"...Alla har fått minskat med ca hälften i år... Trots bra resultat..."

Nu studsar mitt hjärta och skadeglada sinne som en akrobat i en studsmatta och jag kan inte hålla mig.

"...Jag fick nästan dubbelt så mycket i år som förra året... "

Och biter mig i tungan exakt så hårt som varje lejondomptör hoppas deras adept inte ska göra.

Den minen som kommer i hennes ansikte är det värsta jag sett. Bitterhet när den är som färskast.


A. I djungeltrummans land.

Kramar, danskar och Britney.

Lunch och ett kärt återseende av en gammal kompis. Som jag stod ca en meter ifrån utan att se när jag spanade efter mitt sällskap.

Och givetvis en kram.
Vad annars.
Inte bryter jag den sociala koden med att hoppa över det.
Dessutom har hon vissa fördelar som gör att jag gärna kramar henne.

Sen lunch.
Med kompis som står och kramar en tjej på andra sidan "innetorget". Och nu har han blivit inspirerad av mig och nu vill säga upp sig... Han har ju ändå jobbat i snart två månader på det jobbet han har nu. Nu var det något fel på danskar...

Och varför kan man inte prata om en dansk, Danmark eller smörrebröd utan att något fastnar i halsen och man tror att man pratar danska?

Dagens kändisåsikt är att jag tycker det är coolt att Britney är rakad.



A.

Skrik, arga röster och en utskällning.

Allt det slapp jag. Istället en sansad fråga om han kunde matcha erbjudandet. Jag sa nej. Han sa att det var tråkigt. Och att vi ska diskutera när jag ska sluta. Alltså inte omöjligt att gå tidigare...

Alltså. Det där var ju inte så mycket att vara nervös över... Att jag lyckas skärra och skrämma mig själv till vansinne sätter vi upp på min charmiga sida.

Och vad fort en klump i magen egentligen kan försvinna... :-)


A.

Le Blogg & A andas i en papperspåse

För en vecka sen fick jag ett nytt jobb. Idag ska jag säga upp mig... klockan 10.00 är min plan. Lite högtidligt att välja ett jämnt klockslag. Och så har jag drygt en timme på mig försöka lära mig andas ordentligt.

Don't like it.
Är skitnervös.


A.

Sent ska syndaren vakna

Och nu kan man tro att det ska handla om lillbrorsan som alltid tar sovmorgon men icke.

Youtube är faktiskt helt okej. Idag har jag snart stillat min countrydos med Kenny Rogers, Dolly och Kris Kristofferson...

Nu ska jag leta efter mer.
Och planera en resa till Nashville.

Jobba.
Nej, motivationen saknas. Kan bli tre långa månader...


A.

Dolly. Den riktiga. Inte fåret.

Så kom min nya cd med Dolly Parton igår. Så nu kan jag lyssna på Jolene varje dag. Det tycker jag alla borde göra.

Dolly Parton är bubblare på min kändislista.

A.

Saker jag saknar, del 512

Jag är ganska bra på att tappa bort saker.

Jag har tappat;
Nycklar
Plånbok
Visakort
Omdöme
etc...

Det är i min värld ganska enkelt att tappa bort något.
Oftast kommer det fram igen. När jag städar. Men igår när jag städar upptäcker jag något annat som är borta. Jag har tappat bort min hallmatta. En matta.
Spårlöst försvunnet.
Jag har två rum och kök att leta igenom.
Logiskt sett kan inte mattan finnas på så många olika ställen.
Fortsätter städa. Det blir rent. Det blir fint. Men min hallmatta är borta.
Spårlöst.
Kan det vara så att folk snor med sig hallmattor?

Om ni ser en vit matta med rosa och svarta ränder se vilsen ut. Säg åt den att gå hem.


Annars är jag djupt upprörd på Le Twin och kompis H. De skulle komma och kolla på fotboll igår, snacka skit. Lyssna på lite musik och dricka kaffe. Le Twin kommer en timme tidigt, han hade inget att göra. Att jag just då tog en tupplur tänkte han inte på. Bangade på ringklockan med en smäll som skulle skickat George Scott i omloppsbana och mitt stackars hjärta har inte lugnat ner sig än. Nummer 2 kommer 10 minuter senare.

Så var den tuppluren förstörd. Trist. Som George C säger.

"... I live for a good nap. Sometimes that's the only thing that get me out of bed in the morning..."

Världen - 1
A - 0

A.

Den sexuella utvecklingen i samhället. Eller så flyttar vi gränserna...

Så på lunchen. Som så många luncher förr när jag inte kan sitta ute på min parkbänk under björken att äta så smet jag iväg till den lilla restaurangen som ligger lite off... Där jag aldrig stött på någon jag känner, de hälsar vänligt och ägarens mamma går runt och serverar. Utan att kunna ett ord svenska.
Där var jag idag igen.
Och precis som en trissvinst. Plötsligt händer det.

Han står där. Lång, ståtlig och medelålders.

"... Men hej, brukar du äta här..."

Får fram att det brukar jag göra, ibland i alla fall. Osv. Han frågar om jag tröttnat på restaurangerna närmare mig, gnäller lite på att snön just då faller utan för fönstrena, att det skulle vara skönt med vår. Men inte en ledtråd om vem han är. Saved by the bell. Min tur att beställa. Avslutar det hela käckt med

"... Min tur, ska bli gott. Vi ses..."

Han har glada ögon och ler från öra till öra. Jag tror nästan han ska krama mig .

Och nu är vi inne på det som allt skulle handla om från början.
Jag tror nästan han ska krama mig. Jag tror nästan han ska krama mig.
Varifrån har denna kramhysteri kommit.
Arne Weise kommenterade det igår på 5:an. Till saken hör att jag har inget emot att få en kram då och då. Skulle nästan kunna säga att jag i de flesta fall uppskattar det.
Men, ibland måste det ju finnas någon måtta.

Kalas i lördags. Det skulle kramas med hela släkten. Mamman, farmor, mormor, flickvännens mamma och pappa, födelsedagsbarnet, hans tjej en kompis till honom som jag känner. Kramas.

Om man träffar någon ute ska det kramas.
Om man träffar en bra kompis som man ofta nog ändå träffar ska det kramas.
Det ska kramas med kompisars flickvänner.
Om man träffar någon man sällan träffar ska det kramas.
Om man har haft en trevlig kväll ska det kramas.
När man kommer hem till någon ska det kramas.
När man går ska det kramas.
När jag gjort snygga fotbollsmål ska jag kramas!
När man träffar någon för första gången ska det åtminstone kramas när man går därifrån.
Träd ska kramas.

Jag känner att jag måste sätta ner foten. Kramen som uppskattning på vänskap, kärlek etc är på väg att utvattnas. Har blivit helt bortglömt och hamnat i skuggan av klimatförändringar, melodifestivaler, Bionda och Britneys nya icke-frisyr.

Nästa steg, som redan är här men inte slagit igenom fullt ut än. Kindpussen. Var kommer det här att sluta.

"Välkommen hem till mig hånglet?"
"Det var så länge sen vi sågs-sexet?"


Och inte vågar man bryta kramandet heller. Då tittar folk snett på en. För att komma undan den artighetsfadäsen måste man vara jävligt sjuk eller komma ut med bacillskräck...
En gång har jag sagt ifrån. En kompis pappa skulle krama mig. Då sa jag, äh, vi skakar väl hand som riktiga män? Han skrattade*och kramade mig.



A.

* Kan berott på att jag liknade mig själv vid en riktig man.

Ps.

Men åh...

One of those days.

Som förmodligen inte kommer att gå till historien.
Jag har ont i en tå.
Arne Weise verkade trots sin bedyran om att han numer är nykterist vara påverkad av något hos Filip & Fredrik igår.
Jag har ingen lust med något.
Jag fryser.
Jag är trött.
Jag är hungrig.
Jag är omotiverad.
Jag är slö.
Jag såg en bild på Carolina Klüft.
Jag har tråkigt.

Roa mig. Ni får fem minuter*

Och nu när jag läst igenom det här kan vi lägga till att jag dessutom är gnällig.


A.


* Har faktiskt på Gotland blivit mer eller mindre uppraggad med den kommentaren.
"...Hej, det här stället är skittråkigt, roa mig, du får fem minuter på dig. Gillar jag inte dig går jag hem..."
Jag föreslog shots och berättade historien om "killen med vattenskalle på disco". Hon blev kvar.

En liten man.

Just suttit inne och haft en långt och segt möte med min kollega. Vi har planerat en massa. Jag har haft synpunkter. Hon har inte fattat dem. Jag har haft bra ideér. Hon har inte fattat dem. Jag har druckit juice. Hon har tuggat på sin penna. Min chef var där. Han fatta inte heller. Tydligen ett viktigt år i år. Ny chef kommer imorgon.

Och istället för att visa lite stake och faktiskt förklara att jag ska sluta så höll jag käften. Antydde t.o.m att det ska bli kul i år och att jag räknar med bra resultat.

Ordet jag söker om mig själv just nu är nog FEGIS


A. För Kungen.

Le Helg

Vi börjar från början. I torsdags fick jag nytt jobb. Där började min helg. Jobbade inte ihjäl mig i fredags och min kontorsstol såg mer ut som ett rosa moln.

Kvällen skulle innehålla lite afterwork med samlade kompisar. Vi blev 3 stycken efter att "arrangören" hoppade av och någon var trött och någon annan inte hade råd. Hur som helst. Bowlingen sket vi i. Men mat åt vi och öl drack vi. Hard Rock Cafe och deras efterrätter är sjukt bra.
Och inte alls så billigt.
Sen sov jag gott och vaknade i ett berg av kuddar och tänkte ett par minuter på att jag fått nytt jobb. Sen väntade Karlstad.

Tyvärr hände något konstigt när vi passerade Örebro. Min sköna stockholmska byttes ut mot en värmländsk accent. Den satt som en smäck och drev chauffören till vansinne. Och det är märkligt att värmlänningar inte kan prata utan att nämna Hajk. Men som sagt, when in Rome...
Så jag nämnde Hajk hela tiden också.
Till saken ska sägas att jag helt ärligt är ganska kass på dialekter. Men som sagt. Efter Örebro satt det fast.
Och just det.
Jag har fått nytt jobb så det pratade jag om också. På värmländska. Och sola sken. Sen hann vi med att
- Äta Lunch
- Se på Hockey
- ta en promenad from hell
Äta Pastasallad och avsluta med att cigarrera in en liten knodd hann vi med innan vi hamnade på Sandgrund...
Och jag vet. Det heter Blue Moon Bar egentligen men inte för mig.
Där drack vi sprit och jag lekte Travolta.
Och chippade på folk.

Söndag. Hemfärd tidigt. Tom i arla morgonstund.
Så är det när man reser med mäklare som ska lura folk på stora pengar på söndagar.
Hem kom vi. Snabbt gick det och somnade om en timme gjorde jag.
Sen kalas.
Ska en 31-årig kille ha en rosa prinsesstårta? Tror verkligen inte det. Men gott var det.
Lilla guddottern Tindra börjar verkligen leva upp till sitt namn och jag jonglerade.
Det var inte lika kul som att kasta bollarna i huvudet på mig.
Inte ens nästan lika kul. Men är man född till lekledare så får man stå ut.

Just ja, vad köper man till en 31-årig ung man med en massa barn. Självklart en "lightning reactor" från Teknikmagasinet.
Segast reaktion får en kyss.
Och inte den trevliga utan en rejäl stöt.
Efter jag fått förklarat att det är en olämplig present för ett hushåll med två barn under 2 så provade vi den.
Jag skrek ljusare än de småtjejerna och var sämst.
Inte heller blev det bättre av att jag blev nervös och fick handsvett....


A.

Blandade saker.

Innan jag återger den fantastiska helgen med sola i ryggen och en och annan Bengt Alsterlind-imitation, en pajas i en taxikö och utan Hajkbok. Lite Sandgrund hinner vi med också.. Men innan det så saknas vissa saker.

1. Motivation.
2. Lust att jobba här.
3. Chokladboll.
4. Drivkraft att anstränga mig.
5. Stolthet. Som kan få mig att anstränga mig.

Saker som inte saknas.

1. Lust att göra något annat.
2. Omotivation
3. Slapphet.
4. Kaffe.

A. Utan Hajkbok.

Chip och välkommen till Hajk. Idag ska vi få A full. Och inte hur full som helst. Utan Hajkfull.

Dagens

Då var det dags. Vi tar det från början.

Dagens morgon tv : Vaknar man vid 6-snåret och vill se på tv rekommenderar jag en hälsosam dos av Brandon. Idag var det någon liten läskig figur med som försökte döda Kelly. Riktigt läskig liten typ.

Dagens min pappa bestämmer : Tori Spelling (Donna) anses tydligen som riktigt snygg i serien. Ingen annanstans. Möjligtvis i ett mörkt rum.

Dagens min pappa: Min pappa. Som helt plötsligt. Som fantomen står vid bordet där A och kompis äter lunch och kommenterar. "...det där ser nyttigt ut. Är ni säkra på att det är vad ni behöver..." Ja. Det var vi.

Dagens strike: Senare ikväll. Kanske med blygsam strike-dans efter.

Dagens lektion: Värmländska. Hur långt kommer man egentligen på "Chip" sola skina och de blåsa i träa idag". Tveksamt om jag stannar kvar.

Dagens/helgens förhoppning: Jag vill verkligen se/träffa Bengt Alsterlind. Få fråga honom om hur man får svävaren att fungera, vilken knop man ska ha till repstegen, och hur långt gräset ska bli innan man kan börja klippa det till en frisyr på sin kruka med dit målat ansikte.


ca 3 timmar kvar nu. Sen är det dags att ta på sig dansmackorna (eller ett par vanliga skor) bege sig till dagens kompis afterwork och hoppas att scenen från skolan inte upprepar sig. Helt otroligt vad bra man bowlar med ett lättare barnklot. Helt otroligt vilka små fingrar de har de små rackarna. Helt otroligt vad ont i tummen man kan få.


A. För Kungen.

Le Fredag.

Sitter även i dag med ett leende på läpparna. Tittar lite snett på kollega 1 -5 (de som är är) och känner mig bara ganska nöjd.

Berättade de glada nyheterna för min mor igår. Trodde hon skulle börja gråta. Lät som det. Blev lite orolig så jag simulerade att jag glömt hemnycklarna här och fick ta en extra sväng och hämta mina extra hos dem.
Där upptäckte vi att;
1. Hon hade inte gråtit.
2. Jag hade glömt nycklarna på riktigt.
Eller så visste jag det redan när jag åkte från Globen. Och hade jag hetat Micke Johansson hade jag störtbölat igår. Men ett tack tal som innehåller ett osedvanligt högt antal "fan" är alltid kul.

Nu sitter jag och planerar min lunch. Och efter den ska jag börja planera för att möta sola i Karlsta' imorgon...


A.

Lätt svettig.

Svart eller silver?
Vad säger ni?


Jag har aldrig i hela mitt liv varit så nervös i hela mitt liv. Aldrig. Men snart är det slut på historier om kollega 1 och 2. Korte chefen och allt sånt.

Jag fick det.
Och fick nästan igenom alla mina krav.
Nu ska jag hoppa till nästa moln.

I helgen ska det firas! Så in i bomben. Fredag och lördag!


A.

Nu åker jag.

Och så här nervös har jag inte varit sen jag dansade tryckare med, i mitt tycke, den sötaste tjejen i skolan i 6:an...

Fy fan...


A. För sig själv...

Och guds vrede över

...den som inte håller alla jävla tummar som finns för mig imorgon. Och se det positivt. Ni slipper höra om mina korkade kollegor och kanske får höra om snyggingar istället...

Så inga ursäkter. In med tummen i handen och håll som aldrig förr...

A. För sig själv.

Märkligt igen.

Att man ska bli så trött och få ont i magen av en ask gelehjärtan.

Dagen har avlöpt fint annars.
Ingen på jobbet har pratat med mig.
Jag har inte pratat med dem. Jag har fått massor gjort och blev bjuden på lunch.
Kollega 1 och 2 pratar inte med varandra och jag sitter mest och mentalt förbereder mig på att träffa den stora telekombolaget imorgon.

Vad kan egentligen "prata om organisation och villkor" betyda annat än att de vill ge mig jobbet?

Och precis som igår har jag sett och märkt tecken. Jag sa högt för mig själv innan jag åt alla gelehjärtana. Om jag får ont i magen av det här är det ett tecken på att jag får jobbet. Och visst.
Nu har jag ont i magen.


A. För (Karamell)Kungen

Märkligt.

Hur fel kan alla blomsterbud gå egentligen?
Var är korten.
De anonyma mailen med kärleksförklaringar?

Alla hjärtans dag i skolan. Eller på gymnasiet. Ett evigt skickande av rosor som elevrådet delade ut. Och så här i efterhand, fan vad grymt mot de som aldrig fick någon. Och så sjukt elakt av oss att skicka rosor till killkompisar med texter som;

"...Jag tycker du är söt..."

"...Jag vet vem du är men du vet inte vem jag är..."

Själv var jag stor idol bland klassens killar då jag redan i 1:a på gymnasiet lyckades få en ros av en tjej som gick i 3:an... Åsa hette hon. Det ni. Min dåvarande flickvän gillade inte henne men jag var nöjd som få.

Men idag lyser allt sånt med sin frånvaro så jag snodde åt mig en sån här bara för att de är skitgoda. Och så verkade det som jag hade någon att köpa godis åt.

A. För Kungen

Och imorgon...

Är det alla hjärtans dag.
För er som inte visste det.

Dagen då A endast kommer att kontakta en person och du vet vem du är.



A.

Saker som måste vara tecken, eller

Ibland uppenbarar sig saker som bara måste vara tecken. Som idag har flera såna grejer dykt upp.

Jag har på något sätt tappat nycklarna till Le Office. Ingen aning om var de är.
Tecken på att jag ändå ska få nytt jobb, då behöver jag ju inga nycklar hit.

Mitt möte med den jobbiga, snälla kunden som aldrig kan bestämma sig ställdes in.
Tecken på att jag inte ska börja med nya projekt eftersom jag ska få nytt jobb

Jag har en bra hårdag.
Tecken på att frisören inte lurade mig med ett hårvax ca 200 spänn dyrare än det jag brukar ha. Och självklart på att jag ska byta jobb, tjäna mer pengar och ha råd att fortsätta med det dyra vaxet.

Jag reste mig ur kontorsstolen och fick lite yrsel.
Tecken på att jag jag borde dricka lite coca-cola, och att miljön här inte är bra för mig och att jag ska få nytt jobb så kroppen arbetar inte emot eventuella yrselkänslor.

När jag gick och hämtade Coca-Colan så fick jag håll.
Tecken på att jag kommer få det tungt på andra varvet i Sthlm Marathon, och samtidigt att friskvårdsbidraget är högre på mitt nya jobb som jag ska få.

Jag glömde matlådan hemma. En kanonmatlåda.
Tecken på senilitet. Kanske är matlådan där nycklarna till jobbet är. Och då blir det ju ett tecken på att jag kommer få ett nytt jobb eftersom nycklarna är borta för att jag inte behöver dem.


Vad tror ni om de här tecknena. Något som går att tolka på annat sätt?


Förövrigt är det skrämmande kul att höra en finnig 16-åring med flottigt hår, brallorna på halva arslet, skitig jacka och ett utseende som endast hans mor kan älska prata om vilken ful tjej som frågade om han ville hitta på något när jag åt lunch... Är det oartigt att bara gå och hämta en spegel och säga åt honom att tacka ja och om möjligt fria så fort som möjligt?
Det var nämligen allt vad jag ville göra.
Nu ska jag snart gå hem och träna på att säga "Chip" och "sola" för att var förberedd inför helgen.


A. För Kungen.

Om det nu är så...

Vad krävs egentligen för att någon krönikör ska skriva att det måste vart en knubbsäl hon försökte vara?

http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,998973,00.html


A. För kungen.

Gudrun, Ge dig...

Nej, jag vill inte ha Pippi Långstrump på pengarna. Jag vill inte ha Emil på enkronorna. Eller om det var tvärtom. Jag tycker inte påhittade figurer representerar Sverige bättre än Kungen. I så fall vill jag ha Gunvald Larsson. Möjligtvis.

Finns inget som får mig så irriterad som Republikanska Föreningen. Inget. Absolut inget.


A. För Kungen.

Helgens mest fascinerande

Utgång på ställe i närförort.
4 gossar som uppträdde som Karlsson på taket. Alltså lagom tjocka män i sina bästa år.

La Posse de A eller Karlsson's på taken bestod av;

Nr 1. A själv. Singel.
Nr 2. Normal kille. Har flickvän
Nr 3. Kroniskt otrogen och ordentligt på g. Gräsänkling. Har alltså flickvän.
Nr 4. Antagligen årets optimist. Eller lögnare. Har flickvän

Följande sekvenser utspelades på krogen. Försök para ihop rätt sak med rätt Karlsson.

A - Mr X går fram till en kille som dansar med en tjej och säger, "..du det där är min halvsyrra. Hon har kille..." Och försöker sen hångla med henne..."
B - Mr X talar om för sina kompisar utanför stället att det är helt otroligt. Minst 5 tjejer har ju velat gå hem med mig ikväll. Att man inte tar för sig mer. De andra hävdar att de inte ens sett honom prata med en tjej.
C - Mr X tar polisgrepp på en kille på dansgolvet i tron att han känner honom. (ni vet armen böjd på ryggen) Han känner honom inte. Tvingas av annan kille att be om ursäkt. Citat följer "... Ska jag be om ursäkt? Han var ju skitgrinig..."
D - Mr X skiter i allt och åker hem. Ringer sedan kamrater två timmar senare och fyllesnackar.


Övriga intressanta detaljer. Jag har aldrig sett ett par så stora bröst på en smal tjej i hela mitt liv. Jag har aldrig sett en så djup urringning i hela mitt liv. Jag har aldrig sett ett så blonderat hår i hela mitt liv. Jag har aldrig blivit juckad på så mycket i hela mitt liv. På något sätt tror jag att jag gillade det.

Och dagens moralkaka.
Arabiska låter argt som fan. Även om det inte är det. Men rädd blir man när man sitter i en svarttaxi, bankomaten lämnar beskeded "ingen kontakt med bank" och killen som kör är bildligt och bokstavligt dubbelt så stor som du. Att han dessutom under 15 minuter skriker på arabiska och det enda jag fattar är namnet på The Northern Hoods gjorde mig lite spak. Men slutet gott allting gott.


A.

Förändring

I dont like change. Jag trivs bäst när saker är som de ska.

Som att DIF egentligen ska vara bra i hockey.
En meny på McD ska kosta 39 kronor.
Melodifestivalen hölls en gång per år.
En bra eller dålig hårdag inte påverkade dagen, man skulle ju ändå snart ut och spela fotboll eller bandy på rasten.
Som att Tommy Mörth var den coolaste som fanns.
Det var normal att gnaga på ett köttben på en LP-Skivas omslag.
Hade man med en dator att göra så var Winter Games inblandat.
Brandons uppvikta t-shirtar var idealet.

Den tiden är förbi.

Jag har numer en Betablogg. Och helt ärligt vet jag ingen skillnad. Men jag gillar det inte. Sätter upp det på listan över saker jag inte gillar. Strax bakom fåglar men före musik.


A.

Måndagmorgon och alldeles för många frågor

Helgen avklarad. Kommer uppdatering på när A dök upp på krogen mycket nyktrare än sina vänner. Och resten av krogen. Lillbrorsan. Hur mycket en svart-taxi chafför kan skrämma en på ca 15 minuter. Och allt sånt. Men det senare.

Jag har upptäckt vissa skrämmande saker. Eller bra saker.
Vi börjar med det viktigaste

1. Långkalsonger is the shit! Kommer förmodligen aldrig inte använda långkalsonger igen. Så ser jag knubbig ut i kostymbyxorna så vet ni varför. Dessutom fastnade jag framför min spegel igår och konstaterade att A bär upp ett par långkalsonger osedvanligt bra.

2. Jag behöver nog en flickvän. Jag tyckte att Tori Spelling såg bra ut i ett par sekunder innan jag kände igen henne i filmen på 5:an igår.

3. Något bråkar med Le Blogg. Vadå Google account?? Va?

4. Om jag inte äter på jättelänge blir jag inte ens hungrig.

5. Jag har utan tvekan dansat med en porrstjärna i helgen. Ju mer jag tänker på det desto säkrare blir jag*.


A.

* Sjukt fördomtfullt antagande.

I backspegeln ser vi...

Efter en vecka fylld av saker som jag egentligen inte kommer ihåg några större delar av så har ändå några saker fastnat;
- Zinkpasta i stället för lypsyl
- Bra nyheter igår
- Nästan bakis i måndags
- Svårt drabbad av en manlig förkylning
- Lite mer snö
och som avslutning...

- Århundradets innebandymål.

Men gjort är gjort och bytt är bytt och kommer inte tillbaka så det är dags att se helgen an med tillförsikt. Så om jag nu inte blir svagare av min sjukdom. Känner hur den tär på mig, men om livet är på min sida, och jag inte drabbas ännu värre så ska jag i helgen i alla fall;

- Hälsa på Lillbrorsan på Kaffeorten och fylla på mitt förråd av Läkerol. Och så får han väl en födelsedagspresent också.
- På lördagkväll. Kroniskt otrogen vän är gräsänkling och vill gå ut. A vill dricka Fernet. Så det blir väl en sväng ut i La Stada.
- Söndag. Ge mig sol. Massor av sol. Är blekare än en magnecyl.

Fredag? Är det inte en rättighet att inte göra ett skit då?


A.

Då var det dags.

Shopping för A på lunchen.
Svart kostym. Och en färgglad skjorta står på programmet. Och kanske en ny pike-tröja. Man kan aldrig ha för många såna.
Och under den shoppingen ska det utredas om Lillbrorsan är värd en födelsedagspresent i år. Ni som läst om honom vet ju vilket litet as det är.
Hur som helst ska han föräras med ett snabbt överdagen besök imorgon.

Tårta tänker ni?
Inte troligt säger jag.

Den sista kontakten jag hade med honom igår så meddelade han stolt att om vi tänker gå på toa hos honom så rekommenderar han att vi tar med eget papper...

A.

Män med lindriga förkylningar gör som gamla gummor. De krymper...

Min lilla förkylning har inte släppt.
Alltså har jag varit tvungen att äta en frukt redan. Och nu är det dags att dyka ner i skrivbordslådan för att ta fram Echinagard, c-vitaminbrus och dricka te med honung i.

Dessutom har jag lock alternativt vatten i ena örat så jag hör knappt på höger öra just nu. Hur jag löser det? Jag vänder det mot kollegorna.


A.

Och när jag just nu nös upptäckte jag att jag spillt tandkräm på armen. Fan. Det blir en sån dag.

En glad man

Med risk för att få alla människor med högre moral och etik än mig irriterade.

Jag blev just så glad att jag bestämde mig för att köpa något till mig själv. Undrar bara vad. Men något är jag lätt värd.


A.

hmm.

Om jag känner efter riktigt ordentligt. Nu menar jag riktigt ordentligt. Alltså så där extremt riktigt riktigt ordentligt så är jag nog lite förkyld.

Annars så är det ganska bra med mig. Zinkpastan är borttvättad från läpparna, jag gjorde årets mål i innebandyn igår.


Det ni.


A.

Förresten jag vart avbruten under det här inlägget. Hemligt nummer på mobilen. Det var visst stora telekombolaget ville visst träffas och gå igenom organiation och villkor. Även om det inte verkade helt 100% klart än så känns det sjukt bra. Och vips så försvann den lilla förkylningen

Ibland så, men bara ibland.

Så blir jag så stolt över att vara svensk. Och då speciellt när det gäller tv-ideer...

Fick du inte fortsätta med Fling Josefin?

http://www.expressen.se/index.jsp?a=868180


A.

A goes Val d'Isere

In på apoteket igen. Ingen spontanshopping den här gången utan endast ett lypsyl av modell bättre ska inhandlas.Fram kommer förvånansvärt ung tjej och frågar om hon kan hjälpa till. Eftersom jag inte hittat hyllan med läpp-produkter säger jag ja och förklarar vad jag ska han. Hon ler. Jag ler.

Nu ska jag bara lära mig att säga nej när någon frågar om jag brukar /ska vara ute i solen. Jag menar, på allvar ingen svarar ju -"Nej, jag ska sitta inne och kolla på tv" om man får en sån fråga.

Nu sitter jag här med ett svindyrt lypsyl som är det bästa på marknaden om man ska vara ute. OCH MED ZINKPASTA VITA LÄPPAR!!!!!

Frånsett snusnäsduken, en bandana och ett par sköna googgles så ser jag ut som en kostymkille på afterski just nu. Har vart mer nöjd. Men lypsylet verkar funka.


A.

Saker som kanske inte är för mig

Igår när jag i godan ro åker hem från jobbet. Bilen har startat. Jag har inte behövt skrapa den. Värmen sprider sig och jag nynnar med i någon sorts konstig låt. Jag har inte hunnit bli irriterad på bilarna framför mig som har ordnat en liten kö.

Kort sagt allt känns bra. Radion går över till prat. Någon form av frågesport och frågan kommer upp.

I vilket land vill Hilary Clinton bli president?

Just då får jag slänga mig ut i en liten lucka från min avfart, gasar på, är ganska nöjd med mitt avancerade move i vintertrafik. Totalt säkert men ändå en klart avancerad övning. Hade jag kunnat vissla så hade jag visslat lite.

Då hör jag rösterna diskutera frågan.
Australien? England? Är det USA?

Jag blir förnärmad. Jag kan ju svaret, varför är jag inte med i dessa tävlingar. Svaret blir fel.
Jag vill ju vinna saker. Lyssnar vidare. Småsur.

Programledaren säger då.

"... Och då går vi över till Klass 4 B i Haningeskolan..."

Nästa gång ska jag lyssna klart innan jag dömer folk. Tror jag.


A.

Intressant

Det verkar som min tv-favorit - Mamman i Gilmore Girls - är singel igen.


That can't be bad news if we use them right som Brandon skulle ha sagt...

A.

Just nu

Håller jag tummarna för Nike Bent, Jessica Lindell Vikarby, Frida Hansdotter & Kajsa Kling.

Testa att göra tvärtemot Patrik Järbyn? Bäst när det gäller?


A.

Det är då själva fan att man ska vara så trött. Kände redan igår när jag lagade middag att jag skulle vara trött idag. Sen borde det vara en arbetsrättsligrättighet att se Störtlopp och Super-G tävlingarna i Åre på tv. Oavsett om de går under arbetstid...


Patrik Järbyn-klapp-klapp-klapp- Patrik Järbyn...
Ja ni förstår principen.


A.

Jag slutar.

Det finns vissa saker jag inte vill se en måndagseftermiddag klockan nästan halv fem. Som att det snöar när jag råkar gå förbi ett "riktigt" fönster är definitivt en av dem.




A.

Helg och saker jag inte säger upp mig för....

Le Helg.

Fredag.
Exakt ingenting. Och då menar jag ingenting. Knappt ens tv. Och så förstår jag verkligen inte varför Svinalängorna kunde bli en hyllad bok. Nästan exakt lika konstig som namnet.

Lördag - Umgänge med stolt relativt nybliven far och son. För att leda in sonen på det rätta spåret så såg vi alla tre på fotboll. Och tjoade så att killen skulle komma in i den rätta stämningen.
Det gjorde han inte. Han kräktes. Två gånger.

Efter har lekt med barn och vägrat hjälpa till att torka upp de spår den lille lämnade fortsatte kvällen iväg mot de stora coola killarna.
Innerstadskillarna. *
Och biljard. Där har vi en sport som jag uppenbarligen inte har någon vidare talang för. Ingen ny karriär där. Men det var fan som spela mot Ceulemans och Torbjörn Blomdahl.
Jag koncentrerade mig på öl istället.

Sen bar det iväg med innerstadskillarna via Grill och sen vidare därifrån. Just som jag var beredd att med näbbar, klor och kanske även en biljardkö slåss för att slippa Sturecompagniet så säger de att vi ska till Söder. Nickar lite instämmande och följer med.
Destination Medborgarplatsen.
Senare under kvällen passar jag på att dricka både Fernet och någon konstig shots som gav mig en söt smak i munnen igår innan jag amerikaniserade mig rejält vid 24.00 igår kväll.
Nattpizza och Super Bowl. Jag är en sån nörd.


A.


* Gamla The Northern Hoodsare som lever i förnekelse...

Taxi

Jag gillar inte taxichaufförer. Speciellt inte de som vill prata hela tiden.
Tyst och kör.
Och dricks får ni aldrig. Aldrig.

Därför gladde lördagens händelse mig oerhört.
130 km/h på 110 väg. Då åker man dit.
Trist för dig. Verkligen.

A.

Bivack. Jag ska gräva en bivack.

Le Helg närmar sig med småsteg och sekunder som på allvar måste vara långsammare än en sekund är tänkt att vara.

Ytterst få saker planerade inför helgen, museibesök med The Brat imorgon. Vårt nya "låt oss kultivera oss" projekt. Nordiska eller Moderna står på menyn.
Jag håller på Nordiska.
Sveriges största samling av PEZ-figurer ska visas. Jag har sju stycken. Min favorit är Betty i Flintstones...


Sen så ska mitt ansikte, mina ögon och egentligen resten av min kropp få uppleva något som den knappast varit bortskämd med de senaste månaderna.

Dagsljus. Och sol.

Om jag har tur.
Det kommer inte vara varmt. Det kommer inte att vara underbart att sitta i en backe och fika så det ska jag inte göra. Men jag har planerat en egen utflykt.

- Soldäck utanför La Casa A ska skottas. Som ett litet snöfort.

Sen ska jag sätta på mig skidbyxor, varma jackan, fixa varm choklad.
Sen ska jag sitta där.
I min bivack och ha en egen utflykt. Och dricka varm choklad som jag egentligen inte gillar. Men under tak men samtidigt ändå i snön.
Kanske ska jag läsa ut The Dirt också. Och vinka lite åt grannarna.



A.

Men va fan...

Blåtandshörlurar eller vad man ska kalla det.
Inte bra.
Inte snyggt.
Speciellt inte när man köpt snikvarianten som är större än örat.

Men släng ihop det med en Dressmankostym, en över armen slarvigt slängd rock och precis så högt tonläge att man vill slå ihjäl dig så har vi en riktig hårding i Täby Centrum just nu som inte alls förstörd min lunch...


A.

I övrigt har jag inga kommentarer...

Jävla IT-ålder....


A.

Jag är inte ens konfirmerad...

Snart dags att sammanfatta veckan. Igår hockey med besökare från landet långt borta. Till slut nynnade han med i de sånger som sjöngs. Och frågade vad de betydde.

Ställdes inför dilemmat att få förklara en himla massa eller ljuga och säga att jag inte hörde. Sen berättade jag att det helt enkelt betydde "...alla luktar fisk i Göteborg..."

Han såg rätt frågande ut och jag förberedde mig på alla möjliga förklaringar men slapp frågan.


På vägen hem, snubblade jag in på P4 och Karlavagnen. Fantastiskt radioprogram. Igår handlade det om vad som var heligt för oss.
För en del var det att sitta i bilen. För andra Jesus. Jesustjejen var dessutom upprörd över missbrukandet av Guds namn.

Så mina vänner. I fortsättningen så säger vi inte;

Åh Gud (när något dåligt händer för gud är god)
Men gud så roligt... ( gud har inget med humor att göra)
eller
Fy fan (när något är positiv för det är att åkalla de mörka makterna)

Och som ni säkert vet, det är endast Jesus som kan frälsa oss. Och så diskuteras det varför religon tar mindre och mindre plats hos svensken. Eller varför folk försöker ta billiga poänger på religon....


A.

Working on the chain gang... alltså inte för att jag tycker att det är så jävla kul...

Såna här dagar gillar jag inte. En textrad ur någon slagdänga rullar i skallen.

"... works hard for the money..."

Varför kan inte alla fel som görs på jobbet som jag måste ordna vara gjorda av mig? Istället för som nu max 50%...

Ikväll blir det hockey med man från landet långt borta som aldrig sett ishockey i hela sitt liv. Undrar om jag ska varna honom om att jag brukar kunna leva mig in ganska bra i Djurgårdsmatcher eller om det ska få bli en överraskning. Tror på överraskning.

Back to the grind.


A.

Det går visst inte att lära gamla höjdhoppare att sitta....

Igår var det någonslags hoppargala i fri-idrott i Göteborg.
När jag växte upp hette det tävling. Inte längre.
En biffig Klüft viftade och spretade med fingrarna men påminde mest om en lite mindre övergymmad knubbig Anja.

Men det viktigaste. Det har pågått för länge nu.

VEM SÄGER TILL STEFAN HOLM ATT ALDRIG MER TA AV SIG TRÖJAN OCH "DANSA"?

För att citera en stor tänkare när han såg sin granne i underkläder.

"....I'm Blind, I'm blind..."
Al Bundy.


A.