Lovade en beskrivning på varför jag inte tål mina grannar.
Först lite fakta...A bor i en nybyggd lägenhet.
A har ingen vidare kontakt med sina grannar.
A's grannar gillar djur. Katter företrädesvis.
A gillar inte djur alls egentligen.
På A's gård finns det 16 lägenheter
Det bor 2 i genomsnitt i varje lägenhet. Det bor alltså 32 stycken runt min gård.
Till det tillkommer ca 20 djur.
Katter, hundar, parakiter och nymfomaner.
Alltså i princip djur av alla det slag.
Kort persongalleriAgda - Närmaste granne. ca 75 år, med älskare. Snäll, inga djur.
Granntjejen - snäll ung tjej som bjuder mig på fester. Har stor hund.
Swingertjejen - Bor med ny kille varje månad, lillasyster och två jättehundar. Sovrum vägg i vägg. :-)
Familjen - Fåglar och barn.
Katt-tjejen - Inrett sin uteplats med ett träd och hönsnät för sina katter. Minst 3 st.
Katt-tanten - Inrett sin lägenhet för att passa sina katter. Minst 7 st.
Resten struntar vi i. Det tillkommer en pojkvän här, en flickvän där och en ung älskare åt Agda.
Eftersom vi bor liksom runt en liten innergård är det naturligt att man pratar lite med varandra när man träffas. Eller rättare sagt det har varit. På senare tid har jag blivit bemött med
"den stela nickningen" Utom från
Agda då som älskar mig sen jag skjutsade henne till IKEA.
Hur som helst, för ett tag sen så sitter en av gårdens mer vidriga varelser på min uteplats och kissar. Nej ingen av människorna utan det festaste och långhårigaste till katt jag sett. Reagerar givetvis som jag bör. Det är ändå mitt revir och ska någon kissa där så är det jag. Jag kastar en snöboll mot
katten/klumpen som sitter där.
Igår träffar jag
Agda som frågar vad jag har gjort.
Katt-tanten och
Katt-tjejen tycker nämligen inte om mig säger hon.
- Jaså, säger jag. Ingen aning varför.
-
Katt-tanten säger att du försökt skade hennes katt. (Enligt
Agda som jag litar blint på)
- Jag skrämde bara bort den när den pissa på min uteplats säger jag.
Agda suckar och säger att kvinnan inte är klok men att jag måste vara snäll mot katterna för de är så söta... men tillägger;
"... Ja du vet ju hur hon är, hon vill ju inte ha någon man för hennes sanna kärlekt i livet är hennes katter har hon ju sagt..."Oblyg som jag är häver jag snabbt ur mig en rejäl lögn om att jag är gravt allergisk mot katter och pälsdjur och vinner så tillbaka
Agda på min sida.
Nu till poängen i detta inlägg. Kan leva med att de inte gillar mig. Har inget gemensamt med någon som "nätar" in hela sin uteplats för en katts skull. Nån som inreder sin lägenhet med klätterställningar, nån som har ett bursystem i bakluckan på sin bil för att transportera djuren, någon som hellre har en katt som sällskap än en partner...
Inget.
Men vad i dessa djur är det som driver människor att totalt tappa koncepterna? Känns helt bisarrt.
1. Katter gör ingenting.
2. Antingen vill de bli klappade eller så sover de. Alltså inget utbyte.
3. De ser lömska ut... Är lömska
4. De driver tydligen vanliga människor till vansinne.
5. De gör inga tricks.
6. Man kan inte lära dem något. (aldrig sett en katt göra något som en människa lärt dem)
Nej återigen,
what's the deal with cats? Fattar verkligen inte. Jag kommer på en bra sak. Kattungar är verkligen söta. Nu har jag hört att ett av paren på hörnet ska flytta. Jag hoppas på en kille/tjej utan djur som har högljudda fester till tidig morgon så att jag har något annat att störa mig på.
A. Förmodligen inte kattvännernas bästa vän...